Mage och tarm
Bajsa på sig
De flesta som är över fyra år har kontroll på magen. Det betyder att man hinner till toaletten innan bajset kommer ut. Men ibland fungerar det inte och då bajsar man på sig. Om det händer många gånger så kallas det för enkopres.
Blindtarmsinflammation
När blindtarmen är inflammerad får man ont i magen. I början har man oftast ont mitt i magen, runt naveln. Efter ett tag brukar smärtan flytta sig ned mot magens högra sida. Det kallas för smärtvandring.
Blod i bajset
Ibland kan det komma lite blod i bajset. Det är oftast inget farligt. Det brukar bero på att ett litet blodkärl i rumphålet har gått sönder.
Böld i rumpan
En böld är som en bula inuti kroppen där det har samlats var. Var är lite gult och kladdigt. Ibland får man en varböld precis vid rumphålet. Det kan kännas obehagligt och göra ont. Man också få feber. En böld i rumpan heter analabcess.
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom. Den gör att man får ont i magen, kan bli lös i magen (diarré) och få blod i bajset. Det är vanligt att man känner sig trött och går ned i vikt.
Diarré
Diarré betyder att bajset är löst och vattnigt. När bajset blir så där rinnigt behöver man springa på toaletten ofta. Man kan få magknip och känna sig svullen i magen också.
Födas med diafragmabråck
En del bebisar föds med ett hål i muskeln mellan bröstkorgen och magen. Det heter diafragmabråck. Hålet gör att magens olika delar (tarmarna, magsäcken, levern och mjälten) åker upp i bröstkorgen. När det blir så trycks lungorna ihop och utvecklas inte som de ska.
Födas med en ficka på tunntarmen
En del barn föds med en liten extra ficka på tunntarmen. För de allra flesta märks det inte alls. Men ibland kan det bli en inflammation i den lilla fickan. En sådan här ficka heter Meckels divertikel.
Födas med tarmarna i en påse på magen
En del barn föds med tarmarna i en påse som hänger ut från naveln. Ibland kan också andra delar från barnets mage ligga i påsen. Det heter omphalocele.
Födas med tarmarna på magen
En del barn föds med tarmarna utanpå sin mage. Det beror på att det finns ett hål i magens vägg. Det heter gastroschisis.
Födas med trång eller uppdelad tarm
Det märks direkt när man är nyfödd om man har en tarm som är uppdelad eller trång. Det heter tarmatresi. Då kan inte maten rinna igenom tarmen. Man får svårt att prutta och bajsa. Man mår illa och kräks. Magen kan bli stor och svullen.
Födas med trång öppning mellan magsäcken och tunntarmen
En del bebisar föds med en för trång öppning mellan magsäcken och tunntarmen. Det heter pylorusstenos. När det blir så kan bara lite mat rinna från magsäcken till tunntarmen. Resten av maten kräks bebisen upp.
Födas med uppdelad matstrupe
Matstrupen ska vara som ett rör. Men hos en del bebisar är matstrupen uppdelad i två delar som inte sitter ihop. Det heter esophagusatresi. Då kan maten inte rinna hela vägen från munnen till magsäcken.
Födas utan nervceller i tarmen - Hirschsprungs sjukdom
Hirschsprungs sjukdom gör att man kan ha svårt att fisa och bajsa. Då kan man få ont i magen, må illa och kräkas. Magen kan också bli stor och svullen. Man får dålig matlust och går inte upp i vikt.
Födas utan rumphål
En del barn föds utan rumphål. Då kan inte bajset komma ut. Fast ibland har det blivit en annan liten öppning där bajset kan rinna ut. Öppningen kan sitta på olika ställen i rumpan. Det heter analatresi.
Förstoppning
Förstoppning betyder att man är hård i magen. Man har svårt att bajsa även om man är bajsnödig. Det kan gå flera dagar utan att man kan bajsa. Och när man väl lyckas kommer inte allt bajs ut.
Gallsten
Barn kan få gallsten men det är mycket ovanligt. Om man har gallsten får man ofta ont högt upp i magen eller på höger sida under revbenen.
Glutenintolerans
Glutenintolerans betyder att man inte tål gluten. Gluten finns i vete, råg och korn. Ett annat namn för glutenintolerans är celiaki.
Halsbränna
Halsbränna är en brännande känsla i halsen eller i bröstkorgen. Det är ofta obehagligt. En del får mycket ont av halsbränna. Ibland kan man må illa och kräkas.
Inflammatoriska tarmsjukdomar – IBD
Två vanliga inflammatoriska tarmsjukdomar är Crohns sjukdom och Ulcerös kolit. De gör att man får ont i magen, kan bli lös i magen (diarré) och få blod i bajset. Det är vanligt att man känner sig trött och går ned i vikt.
Komjölksallergi
Mjölk ska ju vara så väldigt nyttigt och bra för kroppen. Fast inte om man är allergisk mot mjölk! Då kan man få ont i magen och må riktigt dåligt om man råkar äta eller dricka något som är gjort på komjölk.
Känslig mage
Känslig mage handlar om olika besvär som kommer från magsäcken och tolvfingertarmen. Det heter dyspepsi. Förut kallades det för magkatarr eller gastrit.
Känslig tarm – IBS
IBS är en förkortning för Irritable Bowel Syndrome. På sjukhusspråk kallas sjukdomen också för colon irritabile eller känslig tarm. IBS är en av världens vanligaste sjukdomar.
Körtelbuk
Körtelbuk gör ofta ont på höger sida långt ned i magen. Man kan också få feber, må illa och kräkas. Körtelbuk är inte farligt och brukar gå över efter några dagar. Fast det kan hända att man får ont i flera veckor. Körtelbuk kallas också för körtelmage.
Laktosintolerans
Laktosintolerans märks genom att man får ont i magen av mjölk. Om man till exempel dricker mjölk, grädde eller yoghurt får man gaser i magen och kan känna sig uppsvälld som en ballong. Det gör ont och man blir pruttig och kan få löst bajs (diarré).
Ljumskbråck
Ett ljumskbråck brukar märkas som en svullen bula i ljumsken. Fast ibland syns bulan inte alls. Och ibland kan den bli större när man rör på sig eller anstränger sig. Bulan brukar försvinna om man trycker på den. Men sen kommer bulan ofta tillbaka igen.
Magsjuka
När man är magsjuk brukar man få ont i magen, må illa och kräkas. Man kan också få löst bajs, (diarré), feber och ont i kroppen. Magsjuka kallas också för maginfluensa.
Må illa och kräkas
Att må illa och kräkas är verkligen inte kul. Det känns som om magen håller på att vända sig ut och in. Blä!
Navelbråck
Ett navelbråck brukar se ut som en liten bula vid naveln. Ofta syns bulan tydligare när man står upp eller när man hostar. Den kan också synas extra mycket när man anstränger sig och spänner magen. Det kan till exempel hända när man tar i och bajsar. Ett navelbråck brukar inte göra ont.
Spricka i rumpan
Ibland kan huden runt rumphålet spricka så att det blir ett sår. När man har en spricka där brukar det göra ont att bajsa. Ibland kommer det blod från såret som hamnar i toaletten. En spricka i rumpan heter analfissur.
Springmask
Det finns olika sorters små maskar som kan leva i magen eller i tarmarna på en människa. I Sverige är springmasken vanligast.
Stjärtfluss
Vid stjärtfluss blir huden i rumpan röd och gör ont. Det kan svida och klia. Ibland spricker huden så att det gör ont att bajsa. Stjärtfluss kallas också för analfluss.
Tarmvred
När man får tarmvred gör det plötsligt väldigt ont i magen. Det brukar sedan växla mellan att göra jätteont och nästan inte kännas alls. Ungefär som kramper som kommer och går. Man får svårt att putta och bajsa. Ofta mår man illa och kräks.
Ulcerös colit
Ulcerös colit är en inflammatorisk tarmsjukdom. Den gör att man får ont i magen, kan bli lös i magen (diarré) och få blod i bajset. Det är vanligt att man känner sig trött och går ned i vikt.
Uttorkning
Uttorkning betyder att kroppen har fått för lite vätska. Då kan man få känna sig trött och svag, bli torr i munnen och få ont i huvudet. Uttorkning heter också dehydrering.
Frågor och svar
Mage och tarmBlindtarmen som är ungefär lika stor som ditt lillfinger sitter som en liten mask på tjocktarmen. Just därför brukar blindtarmen också kallas för det maskformiga bihanget. När man pratar om en blindtarmsinflammation är det just det lilla blindtarmsbihanget som är inflammerat, kanske för att något har täppt till öppningen. Ingen vet riktigt säkert varför man har ett blindtarms-bihang, men många forskare tror att det är ett litet skyddsrum för bakterier, alltså en del av vårt immunsystem. Precis som med vissa körtlar i halsen, som också är en del av immun-systemet, kan blindtarmen tas bort och man mår bra ändå.
Runt magsäcken och tarmarna har vi muskler. När vi blir hungriga börjar musklerna jobba och magsäcken och tarmarna börjar röra sig. Luft och gaser som finns där börjar åka omkring och då låter det som om magen kurrar.
Vi är inte ens ensamma i vår kropp. Tusentals miljoner bakterier lever i vår mage och i våra tarmar. Bakterier är som små, små djur som precis som alla andra levande djur bildar gaser när de smälter sin mat. Bakteriernas gas hamnar då i våra tarmar och blandas med den luft som vi sväljer ner när vi äter. Det är den här luften som vi sedan fiser ut. Det är alltså bakteriernas gaser som luktar så illa och inte den gas som blir till i oss när vi smälter vår mat. Den gasen heter koldioxid och kommer ut när vi andas. Ibland kan man till och med känna på lukten på fisen att man fått i sig lite ovanliga och konstiga bakterier. Kanske är man också konstig i magen. När man fiser är det som att släppa ut luft ur en ballong eller en pruttkudde. Det är därför det låter.
När man hickar drar en stor muskel i magen – diafragman – ihop sig. Alla muskler i kroppen styrs av nerver. Nerven som styr diafragman ligger alldeles bredvid matstrupen. Man kan till exempel få hicka när man har ätit eller druckit och det beror på att den här nerven har retats av maten eller drycken som åker ner i matstrupen och magen. Sedan retar nerven i sin tur diafragman så att den drar ihop sig och hoppar till i magen. Det är då man får hicka. Om man inte kan sluta hicka kan man dricka ett stort glas kallt vatten eller äta en matsked socker. Då retas nerven ”tillbaka” igen. Om inte hickan går över kanske man måste gå till doktorn och dricka bedövningsmedel som bedövar nerven så att man slutar hicka. Som doktor ska man alltid försöka hitta orsaken till hicka, framför allt om det är gamla människor som har hicka eller om den inte vill sluta. Det finns nämligen flera sjukdomar där man kan få hicka, och några av dem kan vara farliga.
I magen precis som på huden har vi små känselkroppar som börjar skicka signaler till hjärnan om de tror att det händer något farligt i magen. Signalerna måste upp till hjärnan för att vi ska kunna känna att det gör ont. Det finns flera hundra sjukdomar som gör att man kan få ont i magen.
Maten som du äter åker genom magen och tarmarna och kommer till slut ut som bajs. Färgen på bajset bestäms av något som heter gallvätska och som finns i en blåsa i magen – gallblåsan. Gallvätskan hjälper tarmarna att smälta maten. På resan genom tarmarna ändrar gallvätskan färg till brun. Ju längre tid det tar för maten att åka genom tarmarna desto brunare blir bajset. När man till exempel har diarré och maten åker snabbt genom kroppen, hinner inte gallvätskan bli så brun och bajset som då kommer ut är ljusbrunt. Om det skulle bli stopp i gallblåsan så att det inte kommer någon gallvätska alls till tarmarna blir bajset helt vitt och det är inte bra. Det är alltså helt naturligt och friskt med brunt bajs. En människa bajsar ungefär 50 kilo bajs på ett år. Under ett helt liv blir det mer än 4 ton (4 000 kilo)!
Visst kan det hända att man blir bajsnödig när man sover, men det är mycket ovanligt. För att man ska bli bajsnödig måste bajset åka till slutet av tarmarna och det gör det bara när tarmarna rör sig. Oftast rör sig tarmarna när vi äter mat. Då måste den mat som redan finns i tarmarna flytta sig för att den nya maten ska få plats. En av orsakerna till att vi sällan blir bajsnödiga på natten är att vi inte äter lika mycket på kvällen som på dagen – och vi äter ju ingenting när vi sover. Därför behöver heller inte tarmarna flytta på den mat som redan finns där och tarmarna kommer därför inte i rörelse som på dagen så att vi blir bajsnödiga.
Bajshålet blir mycket större när du bajsar. Det tänjs liksom ut. Runt bajshålet har vi en muskel som ser ut som en ring. Om den muskeln slappnar av blir hålet större och om den spänns blir hålet mindre. Man kan själv bestämma hur spänd muskeln ska vara. Det är därför man kan hålla sig så att man inte bajsar på sig. Med ringmuskeln kan man också styra så att man bara släpper ut luft. Annars skulle man ju bajsa på sig varje gång man pruttar.
Ja, man kan äta och dricka hur man än står, sitter eller ligger. Matstrupen, som går från munnen till magen, har massor av muskler som jobbar ner maten och drycken i magsäcken. Och musklerna får ner maten i magen även om man står på huvudet och det är ”uppförsbacke”. Musklerna i matstrupen är livsviktiga. Utan dem skulle maten åka upp igen och kanske komma ner i luftstrupen och fastna nere i lungorna. Då skulle man kunna kvävas.
Halsbränna får man när den sura magsaften kommer upp i matstrupen, i halsen eller i luftstrupen. Magsaften är väldigt stark och ska bara vara i magen. Men ibland så släpper magen iväg magsaft upp i halsen och då retar saften väggarna i halsen och det gör ont. Det känns som om det bränns. Magen klarar av magsaften för den har ett skydd som gör att magsaften inte kan reta och skada väggarna i magen. Eftersom det här skyddet bara finns i magen så blir ju andra ställen i kroppen (till exempel halsen) skadade när magsaften kommer dit.
Det finns ytterligare 10 frågor och svar om Mage och tarm
Lär dig ännu mer
Stolta Magar
Stolta Magar vill göra livet bättre för alla barn, ungdomar och unga vuxna som har en mage som krånglar.
