Det finns många sorters magsjuka. Alla magsjukor beror på att man har fått ett virus, en bakterie eller en parasit i magen eller tarmarna. Magsjuka kallas också för maginfluensa.
Vid magsjuka kan man få väldigt löst bajs.
Löst bajs heter också diarré. Man kan kräkas, må illa och få ont i magen. Det är också vanligt att få feber. Magsjuka kan man få på olika sätt.
Man kan bli smittad av ett virus. Så är det till exempel med vinterkräksjuka. Om man är i samma rum som någon som har vinterkräksjuka kan man lätt bli smittad.
Man kan få i sig virus och bakterier från mat. Då säger man att man har blivit matförgiftad. Virus och bakterier trivs i mat som inte har hållits kall eller som har kokats eller stekts för lite. Det kan också finnas magsjukebakterier på grönsaker och bär som har sköljts med smutsigt vatten.
Man kan också ha fått i sig en parasit. Parasiter kan finnas i mat som har kokats eller stekts för lite. De kan också finnas i smutsigt vatten.
I Sverige är det vanligast att få magsjuka av virus.
I varmare länder är det vanligt att få magsjuka av bakterier. De flesta som blir magsjuka av parasiter har fått i sig parasiten utomlands.
Små bebisar kan må väldigt dåligt av magsjuka.
Det beror på att de lätt blir uttorkade. Det betyder att kroppen har fått för lite vätska. Bebisar kan behöva åka till sjukvården när de kräks och har diarré. För andra är magsjuka oftast inte farligt. Magsjuka som beror på virus eller bakterier brukar gå över av sig själv efter några dagar. Om magsjukan inte har gått över på flera dagar ska du söka sjukvård. I så fall kommer en doktor att känna på din mage. Du kan också få lämna bajsprov och blodprov.
När du kräks, har diarré och feber förlorar din kropp vätska.
Därför är det viktigt att du försöker dricka ofta. Det brukar gå bäst att dricka små klunkar och ta lite i taget. Tänk på att stanna hemma och tvätta händerna noga. Då minskar risken för att du ska smitta andra. När du mår bra igen, har slutat att kräkas, är feberfri och inte längre har diarré, ska du stanna hemma en dag extra. Det är för att vara säker på att du är frisk när du går tillbaka till förskolan eller skolan igen.
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!
Vill du veta mer?
Snabba frågor - Snabba svar
Frågor och svar
Feber
Det är olika hur dåligt man mår när man har feber. En del människor känner sig väldigt sjuka om de har 38 graders
feber, medan andra knappt känner av det alls. Det har hänt att personer haft hela 45 graders feber och ändå överlevt, även om de flesta av oss skulle ha dött av så hög feber. För att febern ska gå ner kan man ta medicin. Man kan också kyla ner kroppen med kalla handdukar eller is.
Det finns många orsaker till att man får feber. Den vanligaste orsaken är att det kommer in baciller (bakterier eller virus) i kroppen. Kroppens försvarskrigare, immunförsvaret, börjar då kriga
mot bacillerna för att försöka jaga bort dem ur kroppen. Försvarskrigarna
skickar ut kemiska ämnen för att ta död på bacillerna. Under striden går både baciller och försvarskrigare sönder. En
del av de kemiska ämnena och små delar från bacillerna påverkar det ställe i hjärnan som bestämmer vilken temperatur vi ska ha i kroppen (termoreglerandecentrat). Man kan säga att kroppens termostat ställs om till en högre temperatur när den kämpar
mot bakterier och vi får feber. Bakterierna tycker inte om för hög
temperatur. Forskare tror också att vissa försvarskrigare fungerar bättre vid feber. Det kan alltså vara för att vi snabbare ska bli friska som vi får feber.
När vi får feber börjar vi frysa för att kroppen tror att det är kallt runt oss. När vi fryser försöker kroppen spara så mycket värme som möjligt. Och för att inte förlora värme stänger kroppen av
blodet till vissa delar som till exempel händerna och fötterna. Kroppen tycker att det är viktigare att spara värmen till hjärtat och hjärnan och styr värmen dit i stället. Vi skulle ju överleva om vi förfrös en hand, men om vi förfrös hjärtat skulle vi dö.
När kroppen attackeras av främmande bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Må illa och kräkas
Det är vår hjärna som skickar signaler till magen att spy. Om man har ätit något dåligt så vill ju inte kroppen ha kvar det och då spyr man för att få bort det. Det kan till exempel vara farliga kemiska ämnen eller olika baciller. Det är alltså en skyddsreflex som vi har för att vi inte ska äta något som vi kan må dåligt eller
till och med dö av. Sen kan man ju även spy av helt andra orsaker. Om man till
exempel snurrar runt eller åker bil och blir illamående så är det hjärnan som märker att något inte stämmer och skickar ut signaler till magen så att man spyr.
Det finns ett ställe i hjärnan som bestämmer om man ska må illa eller inte. Många olika saker påverkar eller skickar signaler till det här stället i hjärnan. Till exempel om man snurrar runt, åker bil eller båt eller äter någonting äckligt. Det finns medicin som stoppar illamåendet. Vad medicinen gör är att den stoppar vissa
signaler i hjärnan så att man slipper blir illamående.
Runt magsäcken och tarmarna har vi muskler. När vi blir hungriga börjar musklerna jobba och magsäcken och tarmarna börjar röra sig. Luft och gaser som finns där börjar åka omkring och då låter det som om magen kurrar.
Vi är inte ens ensamma i vår kropp. Tusentals miljoner bakterier lever i vår mage och i våra tarmar. Bakterier är som små, små djur som precis som alla andra levande djur bildar gaser när de
smälter sin mat. Bakteriernas gas hamnar då i våra tarmar och blandas med den luft som vi sväljer ner när vi äter. Det är den här luften som vi sedan fiser ut. Det är alltså bakteriernas gaser
som luktar så illa och inte den gas som blir till i oss när vi smälter vår mat. Den gasen heter koldioxid och kommer ut när vi andas. Ibland kan man till och med känna på lukten på fisen att man fått i sig lite ovanliga och konstiga
bakterier. Kanske är man också konstig i magen. När man fiser är det som att släppa ut luft ur en ballong eller en pruttkudde. Det är därför det låter.
När man hickar drar en stor muskel i magen – diafragman – ihop sig. Alla muskler i kroppen styrs av nerver.
Nerven som styr diafragman ligger alldeles bredvid matstrupen. Man kan till exempel få hicka när man har ätit eller druckit och det beror på att den här nerven har retats av maten eller drycken som åker ner i matstrupen och magen. Sedan retar nerven i sin tur diafragman så att den drar ihop sig och hoppar till i
magen. Det är då man får hicka. Om man inte kan sluta hicka kan man dricka ett stort glas kallt vatten eller äta en matsked socker. Då retas nerven ”tillbaka” igen. Om inte hickan
går över kanske man måste gå till doktorn och dricka bedövningsmedel som bedövar nerven så att man slutar hicka. Som doktor ska man alltid försöka hitta orsaken till hicka, framför allt om det är gamla människor som har hicka eller om den inte vill sluta. Det finns nämligen flera sjukdomar där man kan få hicka, och några av dem kan vara farliga.
