Diarré betyder att bajset är löst och vattnigt. När bajset blir så rinnigt behöver man springa på toaletten ofta. Man kan få magknip och känna sig svullen i magen också.
Diarré är egentligen ingen egen sjukdom.
Det är ett tecken på att något inte står rätt till i kroppen. Det kan handla om att man har fått i sig ett virus, en bakterie eller en parasit. Eller så har man ätit något som irriterar tarmen. Man kan också ha en tarmsjukdom som gör att man får diarré.
Diarré brukar gå över av sig själv.
Om du har haft diarré i mer än en vecka ska du kontakta sjukvården.
När du har diarré förlorar din kropp mycket vätska.
Det förstår man ju eftersom bajset är alldeles rinnigt och vattnigt. Därför är det viktigt att dricka ordentligt när man har diarré. Det brukar kännas bäst om man dricker ofta men lite i taget.
Vad betyder egentligen ... ?
Vill du veta mer?
Frågor och svar
Diarré betyder att bajset är löst och vattnigt, och man behöver springa på toaletten ofta. Det kan göra ont i magen och kännas svullen. Diarré är inte en sjukdom själv, utan ett tecken på att kroppen reagerar på något, till exempel ett virus, en bakterie, något man ätit eller en tarmsjukdom.
Drick mycket, gärna lite i taget ofta, så kroppen inte blir uttorkad. Diarré brukar gå över av sig själv, men om den håller i sig mer än en vecka ska man kontakta sjukvården.
Lös i magen, eller diarré som det också heter kan alla bli då och då. Det kan bero på något man ätit, eller att man fått i sig ett virus eller en bakterie. Diarré går oftast över av sig själv efter några dagar. Om du har haft diarré i mer än en vecka ska du kontakta sjukvården.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Var är en kladdig och tjock vätska som bildas när immunförsvaret krigar mot till exempel bakterier. När bakterier och försvarskrigare dör bildas var. I varet
finns det faktiskt fler försvarskrigare
än baciller.
När väldigt många baciller växer på ett och samma ställe någonstans i kroppen får man en infektion. Om man till exempel har massor av baciller i örat, kallar man det öroninfektion. En
infektion kan man ha precis var som helst i kroppen.
Inflammation är det sammanfattande namnet på allt som händer när kroppens immunförsvar reagerar på något. På stället där man har en inflammation får man en rodnad och en svullnad, det
gör ont och man är lite varmare än normalt.
Visst kan det hända att man blir bajsnödig när man sover, men det är mycket ovanligt. För att man ska bli bajsnödig måste bajset åka till slutet av
tarmarna och det gör det bara när tarmarna rör sig. Oftast rör sig tarmarna när vi äter mat. Då måste den mat som redan finns i tarmarna flytta sig för att
den nya maten ska få plats. En av orsakerna till att vi sällan blir bajsnödiga på natten är att vi inte äter lika mycket på kvällen som på dagen – och vi äter
ju ingenting när vi sover. Därför behöver heller inte tarmarna flytta på den mat som redan finns där och tarmarna kommer därför inte i rörelse som på dagen så att vi blir bajsnödiga.
Maten som du äter åker genom magen och tarmarna och kommer till slut ut som bajs. Färgen på bajset bestäms av något som heter gallvätska och som
finns i en blåsa i magen – gallblåsan.
Gallvätskan hjälper tarmarna att smälta maten. På resan genom tarmarna ändrar gallvätskan färg till brun. Ju längre tid det tar för maten att åka genom tarmarna desto brunare blir bajset. När man till exempel har diarré och maten
åker snabbt genom kroppen, hinner inte gallvätskan bli så brun och bajset som då kommer ut är ljusbrunt. Om det skulle bli stopp i gallblåsan så att det inte kommer någon gallvätska alls till tarmarna blir bajset helt vitt och det är inte bra. Det är alltså helt naturligt och friskt med brunt bajs. En människa bajsar ungefär 50 kilo bajs på ett år. Under ett helt liv blir det mer än 4 ton (4 000 kilo)!
I magen precis som på huden har vi små känselkroppar som börjar skicka signaler till hjärnan om de tror att det händer något farligt i magen. Signalerna måste upp till hjärnan för att vi ska
kunna känna att det gör ont. Det finns
flera hundra sjukdomar som gör att man kan få ont i magen.
