Diarré betyder att bajset är löst och vattnigt. När bajset blir så rinnigt behöver man springa på toaletten ofta. Man kan få magknip och känna sig svullen i magen också.
Diarré är egentligen ingen egen sjukdom.
Det är ett tecken på att något inte står rätt till i kroppen. Det kan handla om att man har fått i sig ett virus, en bakterie eller en parasit. Eller så har man ätit något som irriterar tarmen. Man kan också ha en tarmsjukdom som gör att man får diarré.
Diarré brukar gå över av sig själv.
Om du har haft diarré i mer än en vecka ska du kontakta sjukvården.
När du har diarré förlorar din kropp mycket vätska.
Det förstår man ju eftersom bajset är alldeles rinnigt och vattnigt. Därför är det viktigt att dricka ordentligt när man har diarré. Det brukar kännas bäst om man dricker ofta men lite i taget.
Vad betyder egentligen ... ?
Vill du veta mer?
Frågor och svar
Ibland har vi massor av luft i magen och tarmarna. Luften kommer ner i magen när vi äter och sväljer maten. Luften kan ha svårt att ta sig fram i tarmarna
(för det finns ju en massa bajs där också) och då spänns tarmarna ut. Det kan nästan kännas som om man är uppblåst som en ballong. När magen eller tarmarna spänns ut retas nerver som känner smärta. Det är då det gör ont och man får magknip.
Diarré betyder att bajset är löst och vattnigt, och man behöver springa på toaletten ofta. Det kan göra ont i magen och kännas svullen. Diarré är inte en sjukdom själv, utan ett tecken på att kroppen reagerar på något, till exempel ett virus, en bakterie, något man ätit eller en tarmsjukdom.
Drick mycket, gärna lite i taget ofta, så kroppen inte blir uttorkad. Diarré brukar gå över av sig själv, men om den håller i sig mer än en vecka ska man kontakta sjukvården.
När kroppen attackeras av bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Runt magsäcken och tarmarna har vi muskler. När vi blir hungriga börjar musklerna jobba och magsäcken och tarmarna börjar röra sig. Luft och gaser som finns där börjar åka omkring och då låter det som om magen kurrar.
Vi är inte ens ensamma i vår kropp. Tusentals miljoner bakterier lever i vår mage och i våra tarmar. Bakterier är som små, små djur som precis som alla andra levande djur bildar gaser när de
smälter sin mat. Bakteriernas gas hamnar då i våra tarmar och blandas med den luft som vi sväljer ner när vi äter. Det är den här luften som vi sedan fiser ut. Det är alltså bakteriernas gaser
som luktar så illa och inte den gas som blir till i oss när vi smälter vår mat. Den gasen heter koldioxid och kommer ut när vi andas. Ibland kan man till och med känna på lukten på fisen att man fått i sig lite ovanliga och konstiga
bakterier. Kanske är man också konstig i magen. När man fiser är det som att släppa ut luft ur en ballong eller en pruttkudde. Det är därför det låter.
När man hickar drar en stor muskel i magen – diafragman – ihop sig. Alla muskler i kroppen styrs av nerver.
Nerven som styr diafragman ligger alldeles bredvid matstrupen. Man kan till exempel få hicka när man har ätit eller druckit och det beror på att den här nerven har retats av maten eller drycken som åker ner i matstrupen och magen. Sedan retar nerven i sin tur diafragman så att den drar ihop sig och hoppar till i
magen. Det är då man får hicka. Om inte hickan
går över ska man gå till doktorn.
