Inflammatoriska tarmsjukdomar – IBD

Två vanliga inflammatoriska tarmsjukdomar är Crohns sjukdom och Ulcerös kolit. De gör att man får ont i magen och kan få mycket löst bajs som kallas för diarré. Man kan också få blod i bajset. Det är vanligt att man känner sig trött och går ned i vikt.

På engelska kallas inflammatoriska tarmsjukdomar för Inflammatory Bowel Disease.

Förkortningen blir IBD. Även på svenska säger man IBD när man menar inflammatorisk tarmsjukdom.

Inflammatoriska tarmsjukdomar beror på att det har blivit inflammation i mag-tarmkanalen.

Mag-tarmkanalen är munnen, svalget (där man sväljer), matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen. Inflammationen beror på att immunförsvaret bråkar. Immunförsvaret är viktig för det skyddar kroppen mot farliga saker som bakterier, virus, svampar och parasiter. Ibland tar immunförsvaret fel och går till attack mot tarmens insida istället. Då blir det en inflammation där. Om man har Crohns sjukdom kan man få en sådan inflammation i hela mag-tarmkanalen men oftast blir bara några delar inflammerade. Om man har Ulcerös kolit sitter inflammationen i tjocktarmen och ändtarmen.

De här sjukdomarna går i skov.

Det betyder att de växlar så ibland mår man sämre och ibland bättre. När det är bättre kanske man inte märker sjukdomen alls. När det är sämre mår man extra dåligt.

I sjukvården kan du få hjälp att ta reda på om du har en inflammatorisk tarmsjukdom.

En doktor känner på din mage för att se var det gör ont. Du får också lämna blodprov och ibland bajsprov. Du kan även få göra undersökningar som heter gastroskopi och koloskopi. Då tittar doktorn i din mag-tarmkanal med hjälp av en liten kamera och doktorn kan behöva ta ett prov från tarmen. Under tiden får du sova med hjälp av narkos och känner ingenting. Du kommer också att få ta bilder för att se hur kroppen ser ut inuti. Det kan till exempel vara ultraljudsundersökning eller magnetkameraundersökning.

Om du har en inflammatorisk tarmsjukdom kommer du att ha kvar den hela livet.

Man säger att sjukdomen är kronisk. Men det finns saker som du kan göra för att må bättre. Det finns till exempel olika mediciner som gör inflammationen mindre. Du kan också välja vad du äter eftersom viss mat kan vara bättre för tarmarna. Vilken mat som fungerar är olika för olika personer. Du kan få hjälp av en dietist som är expert på mat och näring. Tillsammans med dietisten kan du ta reda på vilken mat som passar bäst för dig. För många hjälper det tillräckligt mycket att ta medicin och äta viss sorts mat. Om det inte räcker kan du bli opererad. Under operationen får du sova med narkos och känner ingenting.

Vad betyder egentligen ... ?

Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.

Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.

Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.

Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.

De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!

En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.

Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.


Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.


Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.


Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.


Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.


Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!


Frågor och svar

Smittor och immunförsvar

Det finns ytterligare 7 frågor och svar om Smittor och immunförsvar

Frågor och svar

Mage och tarm

Det finns ytterligare 4 frågor och svar om Mage och tarm