På engelska kallas inflammatoriska tarmsjukdomar för Inflammatory Bowel Disease. Förkortningen blir IBD. Även på svenska säger man IBD när man menar inflammatorisk tarmsjukdom.
Inflammatoriska tarmsjukdomar beror på att det har blivit inflammation i mag-tarmkanalen. Mag-tarmkanalen är munnen, svalget (där man sväljer), matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen. Inflammationen beror på att immunförsvaret bråkar. Immunförsvaret är viktig för det skyddar kroppen mot farliga saker som bakterier, virus, svampar och parasiter. Ibland tar immunförsvaret fel och går till attack mot tarmens insida istället. Då blir det en inflammation där. Om man har Crohns sjukdom kan man få en sådan inflammation i hela mag-tarmkanalen men oftast blir bara några delar inflammerade. Om man har Ulcerös kolit sitter inflammationen i tjocktarmen och ändtarmen.
De här sjukdomarna går i skov. Det betyder att de växlar så ibland mår man sämre och ibland bättre. När det är bättre kanske man inte märker sjukdomen alls. När det är sämre mår man extra dåligt.
I sjukvården kan du få hjälp att ta reda på om du har en inflammatorisk tarmsjukdom. En doktor känner på din mage för att se var det gör ont. Du får också lämna blodprov och ibland bajsprov. Du kan även få göra undersökningar som heter gastroskopi och koloskopi. Då tittar doktorn i din mag-tarmkanal med hjälp av en liten kamera och doktorn kan behöva ta ett prov från tarmen. Under tiden får du sova med hjälp av narkos och känner ingenting. Kanske får du också göra undersökningar med ultraljud eller magnetkamera. Då kan doktorn se hur det ser ut inuti din mage.
Om du har en inflammatorisk tarmsjukdom kommer du att ha kvar den hela livet. Man säger att sjukdomen är kronisk. Men det finns saker som du kan göra för att må bättre. Det finns till exempel olika mediciner som gör inflammationen mindre. Du kan också välja vad du äter eftersom viss mat kan vara bättre för tarmarna. Vilken mat som fungerar är olika för olika personer. Du kan få hjälp av en dietist som är expert på mat och näring. Tillsammans med dietisten kan du ta reda på vilken mat som passar bäst för dig. För många hjälper det tillräckligt mycket att ta medicin och äta viss sorts mat. Om det inte räcker kan du bli opererad. Under operationen får du sova med narkos och känner ingenting.