Körtelbuk brukar göra ont på höger sida långt ned i magen. Det är inte farligt och brukar gå över efter några dagar. Om man har otur kan det göra ont i flera veckor. Körtelbuk kallas också för körtelmage.
Körtelbuk märks framför allt av att det gör ont i magen.
Man kan också få feber, må illa och kräkas. Körtelbuk beror på att lymfkörtlarna i magen har blivit stora och svullna. Lymfkörtlarna är en del av immunförsvaret. De fungerar som ett slags filter som rensar bort virus och andra saker som är dåliga för kroppen. Därför jobbar lymfkörtlarna extra mycket när man har fått ett virus och till exempel är förkyld. När lymfkörtlarna i magen jobbar hårt blir de svullna. Då kan de göra ont och det kallas för körtelbuk.
Om det onda inte går över eller blir värre ska du söka sjukvård.
Då undersöker en doktor din mage genom att känna försiktigt på den. Eftersom magont kan bero på många olika saker kan doktorn behöva ta prover och undersöka flera saker. Du kan få ta ett blodprov och lämna kissprov. För att ta reda på om ditt magonda egentligen beror på att du är hård i magen kan du få lavemang. Då kommer allt bajs ut. Om det onda går över då vet man att det inte var körtelbuk utan förstoppning som var problemet. Det är också viktigt att ta reda på om det onda beror på blindtarmsinflammation. För att lista ut vad det är som gör ont kommer du också att ta bilder för att se hur magen ser ut inuti. Det kan till exempel var ultraljudsundersökning eller datortomografi.
Om du har körtelbuk kan det vara skönt med vila och värme.
Lägg en värmekudde på magen eller att ta ett varmt bad. Det kan också hjälpa att ta smärtlindrande medicin. Om du behöver medicin ska du alltid be en vuxen om hjälp så att du tar rätt sort och lagom mycket.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet. Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera. De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
Runt magsäcken och tarmarna har vi muskler. När vi blir hungriga börjar musklerna jobba och magsäcken och tarmarna börjar röra sig. Luft och gaser som finns där börjar åka omkring och då låter det som om magen kurrar.
Vi är inte ens ensamma i vår kropp. Tusentals miljoner bakterier lever i vår mage och i våra tarmar. Bakterier är som små, små djur som precis som alla andra levande djur bildar gaser när de
smälter sin mat. Bakteriernas gas hamnar då i våra tarmar och blandas med den luft som vi sväljer ner när vi äter. Det är den här luften som vi sedan fiser ut. Det är alltså bakteriernas gaser
som luktar så illa och inte den gas som blir till i oss när vi smälter vår mat. Den gasen heter koldioxid och kommer ut när vi andas. Ibland kan man till och med känna på lukten på fisen att man fått i sig lite ovanliga och konstiga
bakterier. Kanske är man också konstig i magen. När man fiser är det som att släppa ut luft ur en ballong eller en pruttkudde. Det är därför det låter.
När man hickar drar en stor muskel i magen – diafragman – ihop sig. Alla muskler i kroppen styrs av nerver.
Nerven som styr diafragman ligger alldeles bredvid matstrupen. Man kan till exempel få hicka när man har ätit eller druckit och det beror på att den här nerven har retats av maten eller drycken som åker ner i matstrupen och magen. Sedan retar nerven i sin tur diafragman så att den drar ihop sig och hoppar till i
magen. Det är då man får hicka. Om man inte kan sluta hicka kan man dricka ett stort glas kallt vatten eller äta en matsked socker. Då retas nerven ”tillbaka” igen. Om inte hickan
går över kanske man måste gå till doktorn och dricka bedövningsmedel som bedövar nerven så att man slutar hicka. Som doktor ska man alltid försöka hitta orsaken till hicka, framför allt om det är gamla människor som har hicka eller om den inte vill sluta. Det finns nämligen flera sjukdomar där man kan få hicka, och några av dem kan vara farliga.
I magen precis som på huden har vi små känselkroppar som börjar skicka signaler till hjärnan om de tror att det händer något farligt i magen. Signalerna måste upp till hjärnan för att vi ska
kunna känna att det gör ont. Det finns
flera hundra sjukdomar som gör att man kan få ont i magen.
Maten som du äter åker genom magen och tarmarna och kommer till slut ut som bajs. Färgen på bajset bestäms av något som heter gallvätska och som
finns i en blåsa i magen – gallblåsan.
Gallvätskan hjälper tarmarna att smälta maten. På resan genom tarmarna ändrar gallvätskan färg till brun. Ju längre tid det tar för maten att åka genom tarmarna desto brunare blir bajset. När man till exempel har diarré och maten
åker snabbt genom kroppen, hinner inte gallvätskan bli så brun och bajset som då kommer ut är ljusbrunt. Om det skulle bli stopp i gallblåsan så att det inte kommer någon gallvätska alls till tarmarna blir bajset helt vitt och det är inte bra. Det är alltså helt naturligt och friskt med brunt bajs. En människa bajsar ungefär 50 kilo bajs på ett år. Under ett helt liv blir det mer än 4 ton (4 000 kilo)!
Visst kan det hända att man blir bajsnödig när man sover, men det är mycket ovanligt. För att man ska bli bajsnödig måste bajset åka till slutet av
tarmarna och det gör det bara när tarmarna rör sig. Oftast rör sig tarmarna när vi äter mat. Då måste den mat som redan finns i tarmarna flytta sig för att
den nya maten ska få plats. En av orsakerna till att vi sällan blir bajsnödiga på natten är att vi inte äter lika mycket på kvällen som på dagen – och vi äter
ju ingenting när vi sover. Därför behöver heller inte tarmarna flytta på den mat som redan finns där och tarmarna kommer därför inte i rörelse som på dagen så att vi blir bajsnödiga.
Bajshålet blir mycket större när du bajsar. Det tänjs liksom ut. Runt bajshålet har vi en muskel som ser ut som en ring. Om den muskeln slappnar av blir hålet större och om den spänns blir hålet mindre. Man kan själv bestämma hur spänd muskeln ska vara.
Det är därför man kan hålla sig så att man inte bajsar på sig. Med ringmuskeln kan man också styra så att man bara släpper ut luft. Annars skulle man ju bajsa på sig varje gång man pruttar.
Ja, man kan äta och dricka hur man än står, sitter eller ligger. Matstrupen, som går från munnen till magen, har massor av muskler som jobbar ner maten och
drycken i magsäcken. Och musklerna får ner maten i magen även om man står på huvudet och det är ”uppförsbacke”. Musklerna i matstrupen är livsviktiga.
Utan dem skulle maten åka upp igen och kanske komma ner i luftstrupen och fastna nere i lungorna. Då skulle man kunna kvävas.
Egentligen vet vi inte varför man får håll. Men man tror att vissa saker i magen till exempel magsäcken, diafragman (en muskel), mjälten eller levern får för lite blod till sig, eftersom blodet behövs i benen när du springer. När det kommer för lite blod till magen blir det syrebrist och då gör det ont. Ungefär samma sak händer när man tränar hårt och får ont i musklerna. Då bildas ett kemiskt ämne som heter mjölksyra som retar smärtnerven så att det gör ont.
Det är våra tarmar som ser till att vitaminerna som finns i maten kommer ut i blodet. Men olika vitaminer tas upp i kroppen på olika sätt. Vitamin B och några andra vitaminer går ut i blodet
med hjälp av något som kallas transportörer som finns i tarmarna.
Bakterier i våra tarmar hjälper också kroppen att ta upp vissa vitaminer, speciellt vitamin K.
Det finns ytterligare 4 frågor och svar om Mage och tarm