Öron, näsa, hals
Bihåleinflammation
Bihåleinflammation börjar med en förkylning. En förkylning som inte riktigt vill gå över. Istället blir man ännu mer täppt och får tjockt snor som är gult eller grönt och luktar äckligt.
Förstorad körtel bakom näsan
Man blir så täppt att det nästan inte går att andas genom näsan. Istället måste man andas med öppen mun. Och på nätterna snarkar man. Så kan det vara om en körtel, som sitter bakom näsan, har blivit för stor.
Halsfluss
Halsfluss märks genom att man får ont i halsen, feber och svårt att svälja. Man är röd och kan ibland se vita eller gula proppar längst bak i halsen.
Heshet
När man är hes kan det vara jobbigt att prata och det kan göra ont att svälja och hosta. Ibland kan rösten försvinna helt ett tag, men den kommer tillbaka.
Hörselgångsinflammation
Det gör ont i örat. Och kliar. Ibland rinner det lite vätska ur örat. I så fall kan det handla om en hörselgångsinflammation. Det är vanligt och inte farligt. Ofta går inflammationen över av sig själv.
Körtelfeber
Körtelfeber liknar först många andra infektioner i halsen. Men får man körtelfeber får man extra allt. Det tar ofta lång tid innan man blir helt frisk från körtelfeber. Man kan vara trött och ha feber i flera veckor.
Lock för örat
Lock för örat har vi nog alla haft någon gång. Det kan man till exempel få när man är förkyld, duschar och badar, dyker eller flyger. Eller när man har fått en vaxpropp.
Påssjuka
Spottkörtlarna sitter framför och under öronen. När man får påssjuka svullnar spottkörtlarna. Svullnaden syns som en påse utanpå halsen. Den börjar ofta på ena sidan av halsen och fortsätter sedan till den andra sidan.
Scharlakansfeber
Scharlakansfeber börjar ofta med att man får feber och ont i halsen. Sedan brukar man få ont i magen, må illa och kräkas. Halsmandlarna blir stora och röda och får ofta vitgula proppar.
Stora halsmandlar
När halsmandlarna är för stora blir det trångt i halsen. Då kan det bli så jobbigt att svälja att man inte äter tillräckligt mycket. Det kan också kännas tungt att andas när munnen är stängd. På nätterna är det vanligt att man snarkar och sover dåligt. Då kan man bli trött på dagarna.
Vaxpropp
En vaxpropp kan göra att det susar i örat och att man hör sämre. Det känns ungefär som att man har ett lock för örat. Det beror på att vaxproppen har täppt till hörselgången.
Åksjuka
Om man är åksjuk mår man dåligt när man åker bil, båt, tåg eller flygplan. Att vara åksjuk på en båt brukar också kallas för att man är sjösjuk. Om man har lätt för att bli åksjuk brukar man också ha må dåligt när man åker karusell.
Öroninflammation
Först är man bara lite förkyld men så plötsligt gör det ont i örat också! Det kan bli svårt att höra och febern stiger. Vad är det som händer? Jo, det har kommit in virus och bakterier i örat. Det har blivit en inflammation.
Frågor och svar
Öron, näsa och halsMan kan ju kanske tycka att vaxet bara är i vägen, men det är helt naturligt och inte farligt att ha mycket vax i öronen. Vaxet består av vatten, lite salter men framför allt av olika fetter och vaxer som bildas av små körtlar som sitter inne i örat. Vaxet, som är kladdigt, hjälper till att forsla bort smuts och baciller som inte ska vara i örat och skyddar örongången. Ibland kan man ha så mycket vax att örat täpps till. Då hör man sämre. Ibland kan också vaxet vara så svårt att få bort att man måste gå till doktorn för att få hjälp.
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till musklerna att de ska börja arbeta för att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar musklerna för mycket åt andra hållet – och då ramlar du.
När någon pratar så kommer det ljud ur munnen. Alla ljud är som små vågor i luften. I örat finns trumhinnan som börjar gunga (vibrera) när de här vågorna träffar trumhinnan. Med hjälp av trumhinnan, hörselbenen och ovala fönstret överförs vågorna i luften till hörselsnäckan som fi nns i huvudet alldeles innanför örat. I snäckan finns en vätska, lite som vatten, som då också börjar gunga. När vattnet i snäckan gungar så retar det små, små pinnar som står upp i vattnet i snäckan. De här pinnarna börjar också gunga fram och tillbaka. Då pinnarna gungar skickas signaler till hjärnan som talar om vilken sorts ljud som har kommit fram.
Påssjuka får man av en liten bacill som heter paramyxovirus. Eftersom alla barn i Sverige vaccineras mot påssjuka är sjukdomen ovanlig hos oss. Men före 1967, när man började vaccinera alla barn mot påssjuka, hände det ibland att de blev sjuka. Då fick de svullna och stora spottkörtlar. Spottkörtlar är de körtlar som sitter nere vid halsen, under örat, och som tillverkar spottet i munnen. Sjukdomen heter påssjuka eftersom det ser ut som om man har stora påsar på kinderna när spottkörtlarna blir svullna. Om man fick problem efter att man haft påssjuka var det oftast i bukspottkörteln som ligger i magen eller i pungkulorna. Det är ovanligt att påssjuka påverkar hjärnan och nerverna i kroppen, men ibland händer det. Och har man riktig otur kan nerverna som styr hörseln skadas så att man blir döv.
Snor innehåller massor av olika saker: slem, vatten, baciller, smuts och försvarsceller från kroppen. Olika mycket av de här sakerna finns i snoret och därför kan snoret ha olika färg. Näsan har vi för att lukta med, men den fungerar också som ett skydd som rensar luften från smuts innan luften kommer ner i lungorna. Snoret i näsan fångar upp smutsen. Om man varit ute och lekt och kanske spelat fotboll på en dammig grusplan, är snoret nästan svart av smuts på kvällen.
Inne i örat, bakom trumhinnan, finns ett litet rum som kallas mellanörat där det finns luft. När man får lock för öronen är det för att luften i mellanörat ökar eller minskar och då ökar eller minskar också lufttrycket i mellanörat. Då kan inte trumhinnan röra sig lika bra längre och man hör sämre. Man säger att det slagit lock för öronen. Hur mycket luft man har i örat bestäms av ett litet rör som kallas örontrumpeten. Örontrumpeten går från örat till ett ställe längst bak i näsan. Om man till exempel blir förkyld så kan det här lilla röret täppas igen och det är då det känns som lock för öronen. Locket i öronen försvinner när man gapar eller sväljer. Det beror på att örontrumpeten öppnas så att luften kan åka in eller ut ur örat. När man flyger flygplan får man lätt lock för öronen. Eftersom lufttrycket i planet ändras blir det olika lufttryck i örat och utanför örat.
Rösten blir till vid struphuvudet i halsen, men även munnen och tungan är viktiga för att vi ska kunna prata bra. I struphuvudet finns stämbanden och de är som små gummisnoddar som sitter tvärs över luftstrupen inuti halsen. När luften åker förbi stämbanden börjar de att röra sig, det är det som gör att det blir ljud. Man kan säga att det fungerar som en blandning mellan en trumpet och en fiol. När vi pratar och sjunger så är det som att spela på ett instrument.
Det är stämbanden som gör så att det blir ljud när vi pratar. Men om de inte kan röra sig för att de till exempel är svullna blir det inget ljud. Eller så blir man mycket hes. Stämbanden kan bli svullna av baciller eller om man skriker för mycket. Då måste man vila rösten och inte prata alls.
I näsan har man många små blodkärl som blodet rinner i. Blodkärlen i näsan sitter så att de väldigt lätt kan bli skadade. När blodkärlen skadas börjar man blöda näsblod. Man kan stoppa blodet genom att stoppa en bomullstuss i näsan.
När man sover kan det hända att tungan och underkäken åker bakåt och täpper till vägen för luften som ska gå till och från lungorna. Då måste man ta i mer när man andas för att luften ska kunna komma förbi tungan. Eftersom vi är avslappnade när vi sover börjar vissa delar bak i munnen darra (vibrera) när vi andas och då blir det ett snarkljud. Oftast snarkar man mer om man är täppt i näsan för då är det ju ännu svårare för luften att komma fram.
Det finns ytterligare 2 frågor och svar om Öron, näsa och hals