Öroninflammation brukar göra mest ont när man ligger ned.
Ibland får man lock för örat och hör sämre. Det kan rinna ut lite vätska ur örat. En öroninflammationen brukar komma snabbt. Därför säger man akut öroninflammation eller akut otit. Som tur är brukar det också gå över ganska snabbt. Redan efter några dagar.
Öroninflammation beror på att det har kommit in virus eller bakterier i örat.
Så kan det bli när man andas in virus och bakterier som finns i luften. För att fatta hur allt hänger ihop måste man börja i näsan och halsen. På insidan av näsan och halsen finns en slags tapet som kallas för slemhinna. Slemhinnan är lite lagom slemmig för att otäcka virus och bakterier ska fastna där och inte åka vidare in i kroppen. När man är förkyld blir slemhinnorna svullna och funkar sämre. Det gör att virus och bakterier kan åka vidare med luften ända upp i öronen. Luften åker från halsen till örat genom en gång som heter örontrumpeten. När viruset och bakterierna har åkt upp till örat kan man få öroninflammation. Då får man var i örat. Var är vitt och kladdigt. Trumhinnan som är en liten vägg inne i örat blir röd och tjock. Då känns det svullet och gör ont. Ibland kan trumhinnan spricka av en öroninflammation. Det låter läskigt men den läker ihop av sig själv.
För att veta om du har en öroninflammation behöver du gå till doktorn.
Doktorn tittar in i ditt öra med en liten kikare och en liten ficklampa. Doktorn kan också vilja undersöka om trumhinnan rör sig bra eller om den är svullen och stel. För att göra det blåser doktorn in lite luft i ditt öra med hjälp av en slags ballong. Ibland vill doktorn kolla trycket inne i örat också. Då får du ha en mjuk liten propp i örat. Proppen kopplar doktorn till en apparat. Apparaten tutar och låter lite men det gör inte ont. Om doktorn ser att din trumhinna redan har spruckit kan du behöva komma tillbaka när du har blivit frisk. Då tittar doktorn i ditt öra igen för att kontrollera att trumhinnan har läkt och fungerar som den ska. Du får också undersöka din hörsel.
En öroninflammation går oftast över av sig själv.
Men om inflammationen beror på envisa bakterier kan du behöva få medicin. Sådan medicin heter antibiotika och dödar bakterier. Efter en förkylning eller en öroninflammation kan det ibland samlas lite vätska i örat. Det beror på att det har varit svullet. Det kan kännas som att man har lock för örat och man kan höra lite sämre. Det är inte farligt och går över av sig själv.
Det finns flera saker du kan göra själv när du har öroninflammation.
Om du håller huvudet högt blir det mindre svullet i näsan och öronen. Då gör det mindre ont. Ett tips är därför att ha en extra kudde under huvudet när du ska sova. Det kan också vara skönt att använda nässprej när det är som värst. Försök att inte få vatten i öronen när du har som mest ont. Bada inte i bassäng, sjö eller hav när du har öroninflammation. Använd fetvadd eller öronproppar när du känner dig bättre och det är dags att ta en dusch eller bad.
Om du får öroninflammationer ofta kan du behöva operera in ett litet rör i örat.
Röret gör så att vätska och luft kan rinna ut ur örat. Då kommer du att höra bättre och inte få öroninflammation så ofta. Under operationen kommer du att få sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting. Det gör inte ont att ha ett rör i örat.
Vad betyder egentligen ... ?
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!