Feber är egentligen ingen egen sjukdom.
Det är ett tecken på att något inte står rätt till i kroppen. Feber kan bero på många olika saker. Ofta kommer febern tillsammans med en förkylning, influensa eller andra sjukdomar. Man kan få feber efter en vaccination också men då försvinner febern efter någon dag.
Man brukar säga att man har feber när kroppstemperaturen är över 38 grader.
Feber är ett sätt för kroppen att försvara sig mot virus och bakterier som man blir sjuk av. En del sådana virus och bakterier trivs inte i högre temperatur. De dör lättare när kroppstemperaturen är högre.
Kroppens normala temperatur brukar vara mellan 36 och 37,5 grader.
Det kan vara lite olika för olika personer. Det är normalt att kroppstemperaturen är lite högre på kvällen än på morgonen. Den kan också vara lite högre precis när man har rört på sig.
För att veta om du har feber behöver du kolla din kroppstemperatur.
Man brukar säga att man tar tempen. Det gör du med en febertermometer. Det finns olika sorter att köpa på apotek.
Det går att ta tempen i armhålan.
Eller i munnen. Eller i rumphålet. Eller i örat. Eller på pannan. Om du använder en mun-termometer ska du vänta en stund innan du tar tempen om du just har ätit eller druckit något. Om du använder en öron-termometer ska du inte ta tempen direkt när du vaknar. För då kan värmen från kudden göra att temperaturen blir högre än den egentligen är. Vila alltid en liten stund innan du tar tempen. Ta tempen regelbundet när du har feber. Använd samma termometer varje gång. Då blir det lättare att se om temperaturen har gått upp eller ned. Om du använder olika termometrar och tar tempen på olika ställen på kroppen kan resultaten också bli lite olika.
Feber brukar gå över av sig själv.
Det kan ta några dagar. Om det känns väldigt jobbigt kan du ta febernedsättande medicin för att hjälpa febern att gå ned. Om du behöver medicin ska du alltid be en vuxen om hjälp så att du tar rätt medicin och lagom mycket. När febern blir lägre slutar du huttra och börjar svettas. Det beror på att kroppen gör sig av med överskottsvärmen. Om du har väldigt hög feber eller om febern inte vill gå över och du mår jättedåligt ska du söka sjukvård.
När du har feber är det viktigt att vila och ta det lugnt.
Du ska också dricka mycket för kroppen förlorar vätska när man har feber. Drick ofta och lite i taget. Det kan kännas skönt att suga på en isbit eller äta en isglass. Du ska inte träna eller röra på dig mycket när du har feber. Det blir helt enkelt för jobbigt för kroppen.
Febern kan bero på att du har smittsamma bakterier eller virus i din kropp.
Därför ska du vara försiktig så att du inte smittar andra. Tvätta händerna ofta och håll avstånd till andra både inomhus och utomhus.
Vad betyder egentligen ... ?
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!