Lock för örat har nog alla haft någon gång. Det kan man få när man är förkyld, när man dyker, flyger eller när man har fått en vaxpropp i örat.
Lock för örat beror på att luften inte kan komma fram som den ska i örat. Det har blivit ett tillfälligt stopp. Det här kan bero på flera olika saker som händer i örontrumpeten. Det är en smal gång som går mellan halsen och örat. Örontrumpeten öppnas när man sväljer och gäspar men annars är den stängd. Ibland blir det svårt för luften att åka igenom örontrumpeten. Så kan det bli när man är förkyld. Då blir örontrumpeten svullen och igentäppt. När det händer ändras trycket i örat. Då känns det som om man har fått ett lock för örat och man hör sämre. Trycket i örat kan ändras när man dyker eller flyger också. Det känns på samma sätt.
För att få bort locket för örat kan du svälja hårt. Eller prova att hålla för näsan, stänga munnen och blåsa upp kinderna jättemycket. Då pressar du upp luft i örat genom örontrumpeten. Det kallas för att tryckutjämna. Du kan också använda nässprej så att svullnaden i örat minskar.
Man kan få lock för örat av en vaxpropp också. Då proppar vaxet igen hörselgången. När det händer kan luften inte komma in i örontrumpeten. Då kan man få lock för örat.
Man kan ju kanske tycka att vaxet bara är i vägen, men det är helt naturligt och inte farligt att ha mycket vax i öronen. Vaxet består av vatten, lite salter men framför allt av olika fetter och vaxer som bildas av små körtlar som sitter inne i örat. Vaxet, som är kladdigt, hjälper till att forsla bort smuts och baciller som inte ska vara i örat och skyddar örongången. Ibland kan man ha så mycket vax att örat täpps till. Då hör
man sämre. Ibland kan också vaxet vara så svårt att få bort att man måste gå till doktorn för att få hjälp.
Inne i örat, bakom trumhinnan, finns ett litet rum som kallas mellanörat där det finns luft. När man får lock för öronen är det för att luften i mellanörat ökar eller minskar och då ökar eller minskar också lufttrycket i mellanörat. Då kan inte trumhinnan röra sig lika bra längre och man hör sämre. Man säger att det
slagit lock för öronen. Hur mycket luft man har i örat bestäms av ett litet rör som kallas örontrumpeten. Örontrumpeten går från örat till ett ställe längst bak i näsan. Om man till exempel blir förkyld så kan det här lilla röret täppas igen och det är då det känns som lock för öronen. Locket i
öronen försvinner när man gapar eller sväljer. Det beror på att örontrumpeten öppnas så att luften kan åka in eller ut ur örat. När man flyger flygplan får man lätt lock för öronen. Eftersom lufttrycket i planet ändras blir det olika lufttryck i örat och utanför örat.
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till
musklerna att de ska börja arbeta för
att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar
musklerna för mycket åt andra hållet
– och då ramlar du.
När någon pratar så kommer det ljud ur munnen. Alla ljud är som små vågor i luften. I örat finns trumhinnan som börjar gunga (vibrera) när de här vågorna träffar trumhinnan. Med hjälp av
trumhinnan, hörselbenen och ovala fönstret överförs vågorna i
luften till hörselsnäckan som fi nns i huvudet alldeles innanför örat. I snäckan finns en vätska, lite som vatten, som då också börjar gunga. När vattnet i snäckan gungar så retar det små, små pinnar som står upp i vattnet i snäckan. De här pinnarna börjar också gunga fram och tillbaka. Då pinnarna gungar skickas signaler till hjärnan som talar om vilken sorts ljud som har kommit fram.
Örat är indelat i tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Det man ser av örat är ytterörat. Både mellanörat och innerörat ligger inne i huvudet. Det är i mellanörat man får öroninfektion,
och det är här som de pyttesmå hörselbenen finns. Som en vägg mellan ytterörat och mellanörat sitter trumhinnan. I innerörat, som sitter längst in, finns hörselsnäckan och
balansorganet. Hörselsnäckan gör så att ljuden som kommer till örat omvandlas till elektriska signaler som skickas till hjärnan. Balansorganet talar om för kroppen om vi står eller ligger, om
vi åker framåt eller bakåt och det är det som gör att vi kan hålla balansen.
Örontrumpeten är ett litet rör som går från mellanörat till en plats längst bak i näsan. Den finns där för att det måste vara luft bakom trumhinnan för att den ska kunna röra sig så att vi kan höra bra.
Genom örontrumpeten kan också vätska som finns i örat rinna ner till halsen. Det får inte finnas vätska i mellanörat för då hör man sämre.
