Halsfluss märks genom att man har ont i halsen, får svårt att svälja och feber. Man blir röd längst bak i halsen och ibland kan man se vita prickar där.
Det finns flera olika körtlar i kroppen.
Halsfluss beror på att det har kommit in virus eller bakterier i en körtel som heter halsmandeln. Den ser ungefär som en mandel. Man har två stycken halsmandlar som sitter längst bak i halsen där man sväljer. När halsmandlarna blir infekterade av virus eller bakterier blir de röda, svullna och gör ont. Halsmandlar heter också tonsiller. Ibland kallar man halsfluss för tonsillit.
Halsfluss går ofta över av sig själv.
Men ibland behöver man en medicin som tar död på bakterier. Sådan medicin heter antibiotika. Om du inte känner dig bättre efter någon vecka ska du gå till doktorn. Där får du berätta hur du mår. Doktorn kommer att känna försiktigt utanpå din hals för att se om dina lymfkörtlar är ömma och stora. Du kommer också att få gapa så att doktorn kan titta in i din mun och se halsmandlarna. För att kunna se riktigt bra gör doktorn två saker. Det första är att lysa in i din mun med en lampa. Det andra är att trycka ned din tunga med en platt träpinne. Det kan kännas lite obehagligt men går snabbt över. Sedan kan doktorn vilja ta ett prov från din hals med en mjuk liten pinne. Det är för att ta reda på om din halsfluss beror på bakterier. Du kan också få ta blodprov.
Du kan göra olika saker för att det ska kännas lite bättre när du har halsfluss.
Det viktigaste är att ta det lugnt och vila. Då hjälper du kroppens immunförsvar. Tänk också på att dricka även om det gör ont i halsen när du sväljer. Yoghurt och soppa brukar fungera om du tar lite i taget. Det kan också kännas skönt i halsen om du äter isglass eller suger på en isbit. Pröva dig fram. Det viktigaste är att du får i dig något! Om febern och smärtan är väldigt jobbig finns medicin mot det. Om du behöver medicin ska du alltid be en vuxen om hjälp så att du tar rätt sort och lagom mycket.
Ibland kan halsfluss komma tillbaka efter några veckor.
Det kan bero på att det finns kvar bakterier inne i halsmandlarna eller så har du blivit smittad igen. Om det blir så ska du söka sjukvård. Det ska du också göra om du får svårt att andas. Eller om du har väldigt svårt att gapa eller svälja. Då kan det ha bildats var bakom halsmandlarna. Det kallas för halsböld. Om du har halsfluss ofta, eller om du har en halsböld, kan du behöva operera bort hela eller delar av halsmandlarna. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!
När kroppen attackeras av främmande bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till
musklerna att de ska börja arbeta för
att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar
musklerna för mycket åt andra hållet
– och då ramlar du.
När någon pratar så kommer det ljud ur munnen. Alla ljud är som små vågor i luften. I örat finns trumhinnan som börjar gunga (vibrera) när de här vågorna träffar trumhinnan. Med hjälp av
trumhinnan, hörselbenen och ovala fönstret överförs vågorna i
luften till hörselsnäckan som fi nns i huvudet alldeles innanför örat. I snäckan finns en vätska, lite som vatten, som då också börjar gunga. När vattnet i snäckan gungar så retar det små, små pinnar som står upp i vattnet i snäckan. De här pinnarna börjar också gunga fram och tillbaka. Då pinnarna gungar skickas signaler till hjärnan som talar om vilken sorts ljud som har kommit fram.
Örat är indelat i tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Det man ser av örat är ytterörat. Både mellanörat och innerörat ligger inne i huvudet. Det är i mellanörat man får öroninfektion,
och det är här som de pyttesmå hörselbenen finns. Som en vägg mellan ytterörat och mellanörat sitter trumhinnan. I innerörat, som sitter längst in, finns hörselsnäckan och
balansorganet. Hörselsnäckan gör så att ljuden som kommer till örat omvandlas till elektriska signaler som skickas till hjärnan. Balansorganet talar om för kroppen om vi står eller ligger, om
vi åker framåt eller bakåt och det är det som gör att vi kan hålla balansen.