Körtelfeber gör att man får hög feber, ont i huvudet och ont i halsen.
Det kan göra så ont i halsen att det är svårt att gapa och svälja. Ibland är det till och med svårt att svälja sitt eget spott. Körtelfeber kan även göra att andedräkten luktar illa. Rösten kan låta grötig när man pratar. Man kan få ont utanpå halsen också. Det som gör ont känns som små, svullna kulor under huden. Det är lymfkörtlar som är en del av kroppens immunförsvar. Lymfkörtlarna fungerar som ett slags filter som rensar bort virus, bakterier och andra saker som är dåliga för oss. När lymfkörtlarna jobbar blir de svullna. Vid körtelfeber kan lymfkörtlarna bli så svullna att det gör ont när man tuggar mat, vrider på huvudet eller göra vissa andra rörelser.
Ibland kan man få inflammation i levern när man har körtelfeber.
Levern sitter på höger sida i magen. Oftast märker man inte själv att levern har blivit inflammerad men ibland syns det på ögonen. Då ser man att ögonvitorna får en lite gul färg. Inflammationen går över efter ett tag.
Körtelfeber kan även göra att mjälten blir svullen.
Mjälten sitter på vänster sida i magen under revbenen. En svullen mjälte är extra känslig. Om man får ett slag mot mjälten då kan den bli skadad eller spricka. Därför ska man inte anstränga sig eller träna sporter där man riskerar att få ett slag mot magen förrän man känner sig helt frisk. Det är viktigt att söka sjukvård om man har körtelfeber och plötsligt får ont i magen, hjärtklappning eller känner sig svag och svimfärdig.
Körtelfeber beror på ett virus.
Viruset sprider sig genom spott och därför kan det till exempel smitta genom pussar och kyssar. Det finns ingen speciell medicin mot körtelfeber. Antibiotika hjälper inte eftersom körtelfeber beror på ett virus. Antibiotika hjälper bara mot bakterier. Det finns inte heller något vaccin mot körtelfeber. De flesta som har haft körtelfeber en gång blir immuna. Att vara immun betyder att man aldrig kan få sjukdomen igen.
För att ta reda på om du har körtelfeber behöver du gå till doktorn.
Där får du berätta hur du mår. Doktorn kommer att känna försiktigt utanpå din hals för att se om dina lymfkörtlar är ömma och stora. Du kommer att få gapa så att doktorn kan titta in i din hals. För att kunna se riktigt bra gör doktorn två saker. Det första är att lysa in i din mun med en lampa. Det andra är att trycka ned din tunga med en platt träpinne. Det kan kännas lite obehagligt men går snabbt över. Sedan kan doktorn vilja ta ett prov från din hals med en mjuk liten pinne. Du kommer också få ta blodprov.
När du har körtelfeber är det viktigt att du vilar.
Försök äta och dricka även om du inte är sugen och även om det gör ont när du tuggar och sväljer. Ett tips är att äta och dricka sånt du verkligen gillar och ta lite i taget. Om du har mycket ont i halsen kan det kännas skönt att äta isglass eller suga på en isbit. Om febern eller smärtan är jättejobbig finns det medicin mot det. Om du behöver medicin ska du alltid be en vuxen om hjälp så att du tar rätt sort och lagom mycket.
Sjukdomen går över av sig själv men det kan ta flera veckor.
Om du blir väldigt sjuk av körtelfeber kan du behöv läggas in på sjukhus ett tag för att få medicin och vätska direkt in i blodet.
Vad betyder egentligen ... ?
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!