Svimning

När man svimmar faller man ihop och blir medvetslös en kort stund. När blodet har runnit tillbaka till hjärnan vaknar man igen.

Svimning beror på att hjärnan får för lite syre en kort stund. Syret kommer till hjärnan med blodet. För att blodet ska komma ut till alla kroppsdelar, och till hjärnan, måste hjärtat pumpa med ett visst tryck. Det kallas för blodtryck. Men ibland hänger blodtrycket inte riktigt med. Då får man något som kallas för blodtrycksfall. När det händer kommer det för lite blod och syre till hjärnan och man kan svimma.

Blodtrycksfall kan man få av flera saker. Till exempel om man reser sig upp väldigt snabbt. Eller om man har väldigt ont. Eller om man blir väldigt rädd. Man kan också få blodtrycksfall om man slår sig i huvudet. Små barn kan bli så arga och skrika så mycket att de får blodtrycksfall och svimmar. Det finns också sjukdomar i hjärtat och hjärnan som gör att man får blodtrycksfall.

Ibland svimmar man helt plötsligt. Men andra gånger kan man känna att svimningen är på gång. Då blir man ofta kallsvettig, yr och mår illa. Det kan susa och pipa i öronen och bli svart framför ögonen. Om det händer ska du så fort som möjligt lägga dig ned på rygg. Håll sedan benen högt upp i luften. Om du inte kan lägga dig ned ska du sätta dig på huk. Ha sedan huvudet mellan benen. På det här sättet hjälper du blodet att rinna till huvudet och hjärnan.

Om du har lätt för att svimma kan du tänka på några saker. Res dig långsamt när du har suttit eller legat. Rör lite på fötterna hela tiden när du behöver stå stilla länge. Om det känns som att du ska svimma är det viktigt att du använder dina muskler. Du kan till exempel pressa händerna mot varandra. Eller korsa benen och pressa dem mot varandra. Om du brukar svimma när du lämnar blodprov eller tar sprutor kan du be att få ligga ned när du gör det.

Efter en svimning kan man känna sig trött och vimsig. Det brukar gå över inom en timme. Om det inte går över eller om du har skadade dig när du föll ihop ska du söka sjukvård.