Hjärna, nerver och ansikte
Bula i huvudet
Ibland snubblar eller halkar man och slår i huvudet. Det kan bli svullet där man slog sig. Då har man fått en bula i huvudet.
Epilepsi
Epilepsi är en sjukdom som beror på att hjärnan blir störd i sitt arbete. När det händer får man ett epileptiskt anfall. Då kan man få ryckningar och ramla omkull eller bli frånvarande en längre eller kortare stund. Mellan anfallen brukar man må bra och vara som vanligt.
Födas med läppspalt, käkspalt eller gomspalt
En del barn föds med en öppning i läppen, käken eller gommen. En sådan öppning kallas för spalt. Därför heter det läppspalt, käkspalt och gomspalt. Öppningen beror på att ansiktet inte växte ihop som det skulle, när barnet låg i sin mammas mage. Man vet inte helt säkert varför det blir så ibland.
Födas med ryggmärgsbråck
En del bebisar föds med ryggmärgsbråck. Det betyder det har blivit en öppning i ryggraden. Där har det åkt ut nervtrådar som egentligen ska vara inuti ryggraden. Det kallas för ett bråck.
Hjärnskakning
Om man får en riktigt hård smäll mot huvudet kan man få hjärnskakning. Det betyder att hjärnan skakar till och slår emot skallens hårda insida.
Hydrocefalus
Hydrocefalus betyder att det har blivit för mycket vätska inuti huvudet. Då kan man få ont i huvudet, känna sig trött, må illa, kräkas, se suddigt och få kramper.
Inflammation i hjärnan
Vid en inflammation i hjärnan får man hög feber och mycket ont i huvudet. Nacken blir stel och man mår illa och kräks. Det känns jobbigt med ljud och ljus och det kan bli svårt att koncentrera sig. Ibland kan man få sämre känsel och kramp i kroppens muskler.
Ont i huvudet
Ont i huvudet kan bero på en massa olika saker. Till exempel att man är förkyld, har ansträngt sig, har druckit för lite eller är spänd. Sedan finns det många som har ont i huvudet utan att man vet varför. Ont i huvudet kallas även för huvudvärk.
Stroke
Stroke är en skada i hjärnan som beror på att hjärnan har fått för lite syre. Så kan det bli om man får en blödning eller en propp i hjärnan.
Svimning
När man svimmar faller man ihop och blir medvetslös en kort stund. När blodet har runnit tillbaka till hjärnan vaknar man igen.
Frågor och svar
Hjärna, nerver och ansikteBakom ögonlocken finns tårfabriker som bildar tårar. Tårarna rinner ner i små hål som sitter i ögonen, ner i näsan och till slut ner i magen. Tårarna behövs för att ögonen inte ska torka och för att skydda ögonen mot baciller och smuts. När du blir arg eller ledsen händer massor av saker i hjärnan. Då pratar nerverna i hjärnan som styr känslor med nerverna som styr tårarna och signaler skickas ut till tårfabrikerna. När du blir ledsen gör tårfabriken så mycket tårar att alla inte hinner rinna ner i de små hålen i ögonen. I stället rinner tårarna över, ner på kinderna. Det är också därför du blir så snorig när du gråter, för att så mycket tårar forsar ner i näsan. När du gråter visar du att du är ledsen och behöver tröst. Då är det viktigt att gråta och inte hålla tillbaka tårarna.
Vi har massor med olika muskler i våra kroppar. En del kan vi styra med vår vilja, andra jobbar på ändå – som till exempel hjärtmuskeln. Men ibland kan vissa muskler spännas på ett sätt som man inte vill. Du kan få ofrivilliga rörelser – det är dessa som kallas för spasmer. Musklerna kan också låsa sig så att man inte kan röra en kroppsdel alls. Men det är inte i själva musklerna det är något galet med. Istället beror det på en skada i hjärnan eller ryggmärgen som gör att signalerna från hjärnan till vissa muskler inte fungerar som de ska. Musklerna får en signal, och tror att de ska dra ihop sig, och då gör de som de blivit tillsagda! Spasticitet är vanligt vid alla former av Cerebral pares – CP. Den vanligaste formen av CP kallas just Spastisk CP. Även skador på hjärnan eller ryggmärgen kan ge spasticitet. Att ha spasmer kan vara ganska jobbigt, och kan göra dig trött. Det kan påverka hur du orkar prata, och det kan kännas tyngre att andas. Beroende på hur just dina spasmer ser ut finns olika typer av behandlingar. Allt från fysioterapi, med olika övningar för att öka rörligheten, till olika läkemedel kan hjälpa.
Det är våra muskler som gör att man kan röra sig. Musklerna fungerar som motorer som drar ihop sig och sträcker sig. Det finns leder mellan benen i kroppen, till exempel i knäna, armbågarna och fötterna. Lederna fungerar som gångjärn och gör så att varje del av kroppen rör sig på ett korrekt sätt. Musklerna styrs av hjärnan som talar om för musklerna hur de ska röra sig. Hjärnans signaler till musklerna åker i långa ledningar som heter nerver.
Längst ut i huden finns miljoner pyttesmå känselspröt. Ett känselspröt är mycket, mycket mindre än ett hårstrå. Det är så litet att man inte kan se det utan mikroskop. Om till exempel en myra kryper upp på din fot när du inte har några skor och strumpor på dig så börjar det klia. Att det kliar beror på att känselspröten i huden börjar skicka signaler till hjärnan. I din hjärna finns ett speciellt ställe som tar emot de här signalerna. När signalerna har nått det stället känner du att det kliar och du upptäcker myran.
De absolut vanligaste orsakerna är stress, oro och ängslan. Men det finns mer än trettio olika orsaker eller sjukdomar som kan ge huvudvärk. I självaste hjärnan har man ingen känsel och därför kan man inte ha ont i hjärnan. Men det finns andra saker som blodådror och hjärnhinnor som har känsel, så det är ofta från dem som huvudvärken kommer. Men det vanligaste är att det är musklerna runt huvudet och nacken som värker och gör att man får huvudvärk. Om man har något fel på ögonen eller tänderna så kan det också ge huvudvärk. Nästan alla människor har huvudvärk någon eller några gånger i livet.
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till musklerna att de ska börja arbeta för att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar musklerna för mycket åt andra hållet – och då ramlar du.
Hjärnan sitter på det ställe i kroppen där den är som mest och bäst skyddad – i huvudet inne i kraniet som är ett av kroppens starkaste ben. Hjärnan i och för sig kunna sitta var som helst i kroppen, bara den gör rätt saker som ju är att styra och hålla reda på vad som händer i och runt kroppen. Man kan säga att hjärnan behövs för att alla delar (organ) i kroppen ska fungera och att organen i sin tur behövs för att hjärnan ska fungera.
När du bockar dig så sträcker du en massa muskler som finns i nacken. Men du sträcker även något som kallas hjärnhinnan. Den finns runt hjärnan, men den går också nerför nästan hela ryggen. När man sträcker musklerna och hjärnhinnan så gör det ont. Det är ungefär som att sträcka i låret för mycket, det gör ju också ont. Och när du bockar dig så sträcker du mest i nacken. Om en person har hjärnhinneinflammation så kan doktorn kolla det genom att be patienten bocka, och då gör det förskräckligt ont. Så ont att den som är sjuk inte ens kan böja nacken.
Förr i tiden trodde man att man sov för att hjärnan blev trött och behövde vila. I dag vet vi att det finns speciella ställen i vår hjärna som bestämmer när vi ska sova. Men visst är det så att hjärnan vilar när vi sover, och då kommer hjärnan i balans igen. Det är viktigt att man sover ordentligt. Sover man för lite blir det svårare att komma ihåg saker och man kan inte tänka lika bra. Men det är inte bara hjärnan som behöver vila. Alla kroppens muskler behöver vila för att reparera sig och kunna växa. Om man sover för lite orkar man inte lika mycket.
Vi vet inte riktigt varför vi drömmer. Men vissa drömforskare tror att när vi sover går hjärnan igenom allt vi varit med om under dagen och sorterar ut det viktiga från det oviktiga. En del människor kommer alltid ihåg vad de drömt, medan andra aldrig kommer ihåg sina drömmar. När man är mycket trött drömmer man mindre.
Det finns ytterligare 11 frågor och svar om Hjärna, nerver och ansikte