Inuti huvudet finns hjärnan. Runt hjärnan finns det vätska. Den fungerar som en kudde som skyddar hjärnan mot stötar. Vätskan innehåller också näring som hjärnan behöver. Samma vätska finns inuti ryggraden. Vätskan kommer från små grottor i hjärnan. I grottorna bildas det ny vätska hela tiden. Den gamla, använda vätskan sugs upp av blodkärl och åker ut i blodet.
Om man har hydrocefalus har det blivit för mycket vätska. Det kan bero på att grottorna är för ivriga. Då fungerar de som kranar som sprutar ut massa ny vätska hela tiden. Det kan också bero på att den gamla vätskan inte sugs upp av blodkärlen som den ska. Ungefär som när det blivit stopp i avloppet och inget kan rinna ut. När något av det här händer samlas väldigt mycket vätska inne i huvudet. Det blir högt tryck. Det är dåligt för då börjar det trycka på hjärnan. Det gör att hjärnan fungera sämre. Om man inte fixar det här kan hjärnan bli skadad så att man får problem med till exempel minnet, balansen och synen.
En del bebisar föds med hydrocefalus. Då kan bebisens huvud växa snabbare än normalt eftersom vätskan pressar mot skallen. Man kan också få hydrocefalus när man är barn eller tonåring. Det kan hända om man till exempel får en hjärntumör eller om man får en skada eller blödning i hjärnan.
Om det verkar som att du har hydrocefalus kommer du att bli undersökt av en doktor. Doktorn kan mäta storleken på ditt huvud. Du kan få göra en röntgenundersökning med datortomografi eller magnetkamera. På röntgenbilderna kan man se hur det ser ut inne i ditt huvud och om det är för mycket vätska. Ett annat sätt att se hur det ser ut inuti huvudet är att göra en ultraljudsundersökning. Röntgenundersökningar och ultraljudsundersökningar gör inte ont.
Om du har hydrocefalus behöver du bli opererad. Är det är stopp i avloppet kan doktorn operera ett nytt hål. Då får vätskan en ny väg där den kan åka runt hjärnan. En sådan operation kallas för ventrikulocisternostomi. Om det inte går att göra ett nytt hål kan doktorn istället operera in en liten slang. En sådan slang kallas för shunt. Slangen går från huvudet och ner till magen. Då kan extravätskan i huvudet rinna ut genom slangen och hamna i magsäcken. Under en operation får du sova med hjälp av narkos och känner ingenting.
Var beredd på att du behöver byta slangen några gånger under livet. När du växer kan du behöva en längre slang. Det kan också bli stopp i slangen. Om det blir stopp kan man få ont i huvudet, se suddigt, må illa, kräkas, känna sig yr och få kramper. Om det händer ska du åka till doktorn.