När man är hes kan det vara jobbigt att prata och det kan göra ont att svälja och hosta. Ibland kan rösten försvinna helt ett tag men den kommer tillbaka.
När man är hes låter inte rösten som den brukar.
Det beror oftast på att stämbanden har svullnat. Stämbanden är små muskler som sitter i halsen. När luft passerar genom stämbanden börjar de svänga. Det är då ljud bildas. När stämbanden blir infekterade av virus eller bakterier kan de inte svänga som de ska. Då blir man hes. Man kan också bli hes av cigarettrök och vissa mediciner som man andas in. Eller när man har överansträngt stämbanden genom att till exempel skrika högt eller länge.
Heshet går oftast över av sig själv efter några dagar.
Under tiden är det viktigt att du vilar rösten så mycket som möjligt. Prata på ett sätt som känns skönt i halsen och försök att inte harkla dig eller viska. Det kan också kännas bättre i halsen om du dricker varm eller kall dryck.
Ibland kan heshet bero på att det har bildats små knutor på stämbanden.
Så kan det bli för barn om stämbanden inte är riktigt färdigutvecklade. Om man är hes för att man har knutor på stämbanden kan man behöva hjälp av en logoped. En logoped är en expert på röst och prat.
När kroppen attackeras av främmande bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Bakterier kan komma in i kroppen på många olika sätt. De kan komma in i blodet genom sår i huden eller ner i magen och tarmarna genom mat vi äter med bakterier i. Bakterierna kan också
komma in i kroppen genom luften vi andas, eller in genom näsan till örat om man är snuvig. Dessutom kan bakterier komma in i kroppen genom urinvägarna
(kissröret) till urinblåsan och den vägen komma ända upp till njurarna. Men bakterier kan också komma in i kroppen på alla de ställen där man skadar sig.
När väldigt många baciller växer på ett och samma ställe någonstans i kroppen får man en infektion. Om man till exempel har massor av baciller i örat, kallar man det öroninfektion. En
infektion kan man ha precis var som helst i kroppen.
Inflammation är det sammanfattande namnet på allt som händer när kroppens immunförsvar reagerar på något. På stället där man har en inflammation får man en rodnad och en svullnad, det
gör ont och man är lite varmare än normalt.
Var är en kladdig och tjock vätska som bildas när immunförsvaret krigar mot till exempel bakterier. När bakterier och försvarskrigare dör bildas var. I varet
finns det faktiskt fler försvarskrigare
än baciller.
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Det finns ytterligare 7 frågor och svar om Smittor och immunförsvar
I innerörat sitter något som kallas balansorganet som hjälper dig att hålla balansen. Balansorganet talar om för hjärnan vilket läge din kropp är i; om du står, ligger eller lutar dig åt något håll. Balansorganet består av tre böjda rör som det finns en vattenliknande vätska i. När du snurrar runt sätts vätskan i rörelse. Då vet hjärnan att kroppen rör sig runt, runt. När du sedan stannar och kroppen står stilla fortsätter vätskan i balansorganet att snurra ett tag. Det är precis som när man rör runt med en pinne i vatten och sedan tar upp pinnen. Då fortsätter ju vattnet att virvla runt en stund. Eftersom hjärnan tror att du fortfarande snurrar ger den signaler till
musklerna att de ska börja arbeta för
att du inte ska ramla omkull. Men eftersom du inte längre snurrar, arbetar
musklerna för mycket åt andra hållet
– och då ramlar du.
När någon pratar så kommer det ljud ur munnen. Alla ljud är som små vågor i luften. I örat finns trumhinnan som börjar gunga (vibrera) när de här vågorna träffar trumhinnan. Med hjälp av
trumhinnan, hörselbenen och ovala fönstret överförs vågorna i
luften till hörselsnäckan som fi nns i huvudet alldeles innanför örat. I snäckan finns en vätska, lite som vatten, som då också börjar gunga. När vattnet i snäckan gungar så retar det små, små pinnar som står upp i vattnet i snäckan. De här pinnarna börjar också gunga fram och tillbaka. Då pinnarna gungar skickas signaler till hjärnan som talar om vilken sorts ljud som har kommit fram.
Örat är indelat i tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Det man ser av örat är ytterörat. Både mellanörat och innerörat ligger inne i huvudet. Det är i mellanörat man får öroninfektion,
och det är här som de pyttesmå hörselbenen finns. Som en vägg mellan ytterörat och mellanörat sitter trumhinnan. I innerörat, som sitter längst in, finns hörselsnäckan och
balansorganet. Hörselsnäckan gör så att ljuden som kommer till örat omvandlas till elektriska signaler som skickas till hjärnan. Balansorganet talar om för kroppen om vi står eller ligger, om
vi åker framåt eller bakåt och det är det som gör att vi kan hålla balansen.
Örontrumpeten är ett litet rör som går från mellanörat till en plats längst bak i näsan. Den finns där för att det måste vara luft bakom trumhinnan för att den ska kunna röra sig så att vi kan höra bra.
Genom örontrumpeten kan också vätska som finns i örat rinna ner till halsen. Det får inte finnas vätska i mellanörat för då hör man sämre.
