Bihåleinflammation gör ont i kinderna, pannan och överkäken.
Det blir värre när man lutar sig framåt. Ibland blir det rött och svullet högt upp på näsan och omkring ögonen. Man blir trött och får feber.
I ansiktets skelett finns flera hålor som nästan är som små rum.
Rummen kallas för bihålor. På insidan av bihålorna finns väggar som är täckta av en tapet som kallas för slemhinna. Samma sorts tapet finns på insidan av näsan. Slemhinnan ser till att näsan är fuktig och tar bort smuts, virus och bakterier. Vid en förkylning svullnar slemhinnan i näsan och bihålorna. Det är normalt och brukar gå över av sig själv när förkylningen går över. Men ibland blir slemhinnorna extra svullna. Då tillverkar de massor av tjock slem och snor som kroppen har svårt att göra sig av med. Har man otur bosätter sig virus eller bakterier i snoret i bihålorna. Då får man en bihåleinflammation.
Om du har bihåleinflammation ska du försöka ha huvudet högt.
Då blir det mindre svullet i näsan och bihålorna. Var uppe och rör på dig så mycket du orkar. Lägg en extra kudde under huvudet på natten när du ska sova. Det är också bra att dricka ordentligt. Vätska hjälper kroppen att tunna ut det sega slemmet. Om febern och smärtan är jobbig kan du ta medicin. I så fall ska du be en vuxen om hjälp så att du tar rätt sort och lagom mycket. Det kan också vara skönt att använda koksaltlösning eller nässprej när det är som värst. Tänk på att inte använda nässprej i mer än tio dagar. För då vänjer sig näsan vid att ha sprejen och sedan måste man spreja hela tiden för att inte blir täppt.
Bihåleinflammation brukar gå över sig själv.
Om det inte har blivit bättre efter ett par veckor ska du söka sjukvård. Då får du träffa en doktor som kommer att känna försiktigt i ditt ansikte och utanpå halsen. Det gör doktorn för att ta reda på om du har ont just där bihålorna sitter och om dina lymfkörtlar är ömma och stora. Lymfkörtlarna är en del av kroppens immunförsvar. De fungerar som ett slags filter som rensar bort virus, bakterier och andra saker som inte är bra för oss. När lymfkörtlarna jobbar blir de svulla. Då kan det kännas som att man har små ömma kulor under huden. Du kommer också att få gapa så att doktorn kan titta in i din mun. För att kunna se riktigt bra gör doktorn två saker. Det första är att lysa in i din mun med en lampa. Det andra är att trycka ned din tunga med en platt träpinne. Det kan kännas lite obehagligt men går snabbt över. Sedan kan doktorn vilja ta ett prov från din hals med en mjuk liten pinne. Du kan också få ta blodprov. Ibland kan du behöva röntga ansiktet.
Om bihåleinflammationen inte går över kan du behöva medicin.
Sådan medicin kallas för antibiotika och dödar bakterier. Om du är mycket sjuk kan du behöva ligga på sjukhus för att få medicinen i en plastslang direkt in i blodet. Om doktorn på sjukhuset behöver göra rent dina bihålor får du sova med hjälp av narkos och känner ingenting.
Vad betyder egentligen ... ?
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!