Blodet och lymfsystemet
Blodbrist
Blodbrist gör att man blir trött. Man kan få ont i huvudet och känna sig yr. Hjärtat kan slå extra fort. När man springer eller gör andra jobbiga grejer blir man väldigt andfådd. En del får svårt att koncentrera sig. Blodbrist heter också anemi.
Blåmärke
Om man får en blödning under huden blir det ett blåmärke. Den blåaktiga färgen är blod som syns genom huden. Blåmärken kan vara lite ömma eller göra riktigt ont.
Blåtira
En blåtira är ett blåmärke som sitter runt ögat. En blåtira kan kännas öm och ha olika färg beroende på hur mycket den har hunnit läka.
Blödarsjuka
Blödarsjuka betyder att man blöder extra lätt både utanpå och inuti kroppen. Till exempel kan man lätt börja blöda om man slår sig. Eller om man tar i så mycket att man överanstränger sig. Det tar också lång tid innan det slutar blöda.
Blödning
Det finns många saker som kan göra att man börjar blöda. Att blöda betyder att ett blodkärl har gått sönder så att blodet rinner ut. Man kan blöda lite grann eller jättemycket. Och man kan blöda inuti kroppen och utanpå.
Hiv
Hiv är ett virus som förstör de vita blodkropparna. De är en del av immunförsvaret och om de vita blodkropparna får problem blir man sjuk. Men det finns medicin mot hiv-virus som gör att man håller sig frisk. Medicinen gör också att man inte kan smitta andra med hiv.
Näsblod
När du har näsblod rinner det blod ur näsan. Det kan se läskigt ut men brukar gå över ganska snabbt.
Sepsis
Sepsis gör att man snabbt blir allvarligt sjuk i hela kroppen. Lungorna får svårt att ge syre till blodet. Hjärtat kämpar och njurarna orkar inte riktigt göra kiss. Hjärnan blir trött och förvirrad.
Svullna lymfkörtlar
När lymfkörtlarna blir svullna känns de som små, ömma kulor under huden. Lymfkörtlar finns på flera ställen i kroppen. Ibland blir de så svullna att det ont att vrida på huvudet, tugga eller göra andra andra rörelser.
Frågor och svar
Blodet och lymfsystemetEn vuxen människa har ungefär fem liter blod i kroppen. Men en liten nyfödd bebis har bara 0,3 liter (tre deciliter) blod i kroppen, alltså sjutton gånger mindre mängd blod än en vuxen.
Blodet åker runt i kroppen i blodkärl. Man kan säga att blodkärlen är som tunna, tunna slangar som är ihopkopplade med varann. Blodkärlen kallas för artärer, vener och kapillärer. Skulle man binda ihop en människas alla blodkärl får man ett 140.000 km långt band som skulle kunna viras tre gånger runt ekvatorn.
Blodet är rött för att det innehåller ett ämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet som transporterar syre ut i kroppen. Hemoglobinet innehåller järn och järn är rött när det finns tillsammans med hemoglobin och syre. Hemoglobin med mycket syre ger alltså blodet dess röda färg.
När man slår sig och det börjar blöda bildar kroppen något som liknar ett fisknät över såret. Nätet görs av ett ämne i blodet som heter fibrin. När blodplättarna i blodet fastnar i fisknätet klumpar blodet i fisknätet ihop sig så att man slutar blöda.
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
Artärerna som innehåller syrerikt blod ligger djupt inne i kroppen. Venerna som innehåller syrefattigt blod ligger närmare huden och är de blodkärl vi ser. Blodet är rött när det innehåller mycket syre. När blodet lämnat sitt syre ute i kroppen och är på väg tillbaka till hjärtat transporteras det genom venerna. Eftersom blodet får sin röda färg då blodet innehåller mycket syre blir det syrefattiga blodet i venerna mörkare än i artärerna. Om du skär dig så att blodet rinner ut blir det rött igen, även om det rinner ur en ven. Det beror på att blodet snabbt binder syre ur luften till sig igen.
Blodet åker runt i kroppen i stora och små rör som kallas blodkärl. Om man slår sig kan blodkärlen gå sönder och då rinner blodet ut. Är huden också trasig rinner blodet ut ur kroppen. Det är då man ser att det blöder. Om huden fortfarande är hel stannar blodet kvar i kroppen och man får ett blåmärke.
Blodet är bra för många saker. I blodet finns de vita blodkropparna, våra försvarskrigare, som skyddar oss mot olika bakterier. I blodet finns också de röda blodkropparna som transporterar syre till kroppens olika delar. Syret, som behövs för att vi ska kunna leva, kommer in i lungorna när vi andas. I lungorna sätter sig syret på de röda blodkropparna och åker runt i kroppen så att alla kroppens delar får syre. Vi har faktiskt 25 tusen miljarder (25 000 000 000 000) röda blodkroppar i blodet. Till sist innehåller blodet något som kallas för blodplättar. De stoppar blodet från att rinna ut ur kroppen när vi blöder.
En vuxen människa har ungefär fem liter blod i kroppen. Men en liten nyfödd bebis har bara 0,3 liter (tre deciliter), alltså sjutton gånger mindre blod än en vuxen. Blodet är rött för att det innehåller ett ämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet i blodet som transporterar ut syre i kroppen. Hemoglobinet innehåller järn och järn är rött när det finns tillsammans med hemoglobin och syre.
Övergången från barn- till vuxensjukvården innebär ofta ganska många förändringar- Det är därför viktigt att du förbereder dig i god tid. Som myndig (när du fyllt 18 år) är det alltså du själv som har ansvaret för alla kontakter med vården. Därför är det mycket viktigt att du har koll på din diagnos. din behandling, dina mediciner och vad du ska tänka på för att sköta om dig själv på bästa sätt. Är det så att du inte riktigt klarar allt som det innebär, kan du få hjälp. Kolla om du kan få en slags övergångskoordinator. Det här är något man testar på vissa sjukhus, och det är oftast en sjuksköterska. Hen blir som spindeln i nätet, och har koll på dig och alla delar av din behandling. Du kan också begära att få en fast vårdkontakt. Vården ska utse en sådan person, då man anser att det behövs. Om du har något önskemål om vem det skulle vara, ska man ta hänsyn till det. Vården har även andra skyldigheter. Till exempel ska du få information, på ett sätt som du förstår. Du ska också få vara med och tycka till och vara delaktig i din vård och behandling,