I kroppen finns det massor av blodkärl.
Blodkärl är som slangar som blodet åker runt i. Om man har IgA-vaskulit har det blivit inflammation i blodkärl i huden. Ibland kan man även få inflammation i tarmarnas eller njurarnas blodkärl. När blodkärlen i huden blir inflammerade börjar de blöda. Då blir det röda utslag på huden. De utslagen kallas för purpura. Om blodkärlen i tarmen börjar blöda kommer det blod i bajset. Om blodkärlen i njurarna börjar blöda kommer det blod i kisset. Man blöder inte jättemycket så det är inte farligt.
Ofta startar sjukdomen efter en vanlig förkylning.
Några veckor efter förkylningen känner man sig sjuk och kan få feber. Det är vanligt att få ont och bli svullen i lederna också. Speciellt i knäna och fotlederna. Små barn kan bli svullna i händerna, fötterna, pannan och pungen. Magont är också vanligt. Oftast gör det mest ont runt naveln. På huden kommer det små prickar som efter några dagar blir till röda utslag. Utslagen brukar komma på benen och skinkorna. Ibland kan man få utslag på bröstet och armarna också. Det är vanligast att man får IgA-vaskulit när man är mellan fyra och tio år. Fler pojkar än flickor får sjukdomen. IgA-vaskulit smittar inte.
Om du tror att du har IgA-vaskulit ska du gå till sjukvården.
Där får du berätta hur du mår. En doktor kommer att titta på dina hudutslag och du får ta blodprov och kissprov. Du kan också få göra ett ultraljud på magen. Om det ändå är svårt att veta om det verkligen är IgA-vaskulit kan doktorn behöva ta ett litet prov från din hud. I så fall får du bedövning så att det känns mindre när man tar provet. Doktorn tar bara en pytteliten bit från huden och det blir inget ärr efteråt. Du kan också behöva ta ett prov från njuren och då får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
IgA-vaskulit går oftast över av sig själv.
Men det kan vara jobbigt att ha feber, ont i lederna och magen. Om du har mycket ont finns det medicin mot det. Det tar några veckor att bli frisk. Det är vanligt att man först känner sig frisk men sedan blir sjuk några dagar igen. Efter sex veckor brukar alla problem vara borta. Sedan får du gå till doktorn flera gånger för kontroller och för att lämna kissprover. Det är för att se att du fortsätter att må bra. Det är ovanligt men för en del vill IgA-vaskulit inte ge sig. Den stannar kvar länge eller kommer tillbaka. I så fall får man mediciner som hjälper kroppen att bli av med sjukdomen.
Vad betyder egentligen ... ?
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!