En blåtira är ett blåmärke som sitter runt ögat. En blåtira kan kännas öm och ha olika färg beroende på hur mycket den har hunnit läka.
I kroppen finns det massor av blodkärl.
Blodkärl är som slangar som blodet åker runt i. Ibland kan ett blodkärl gå sönder. Då får man en blödning. Det betyder att det rinner ut blod. Om huden fortfarande är hel stannar blodet inuti kroppen men rinner ut i huden omkring blodkärlet. Då får man ett blåmärke. Det är lättast att få blåmärken på ställen där huden är tunn. Så är det till exempel runt ögonen. Ett blåmärke som sitter runt ögat kallas för en blåtira.
Man kan få en blåtira om man har fått ett slag mot ansiktet eller ögat.
Man kan också få en blåtira om man har opererat ansiktet, har haft en allergisk reaktion eller inflammation i bihålorna. Först brukar blåtiran vara röd och blå. Sedan blå och grön och till slut gul eller brun. Det vita i ögat kan bli rött. Det ser läskigt ut men är inte farligt.
En blåtira går över av sig själv efter ungefär två veckor.
Om du tror att du kan ha skadat själva ögat ska du söka sjukvård. Det ska du också göra om du slog huvudet när du gjorde dig illa.
Sår och blåmärken har olika färg beroende på hur mycket de hunnit läka.
Blåmärken får man ju ibland när man slagit sig. Då kommer det blod ur blodådrorna på det ställe där man slagit sig och blodet hamnar under huden.
Det är då det ser blått ut. Med tiden försvinner blodet, man säger att blodet bryts ner, och då blir blåmärket ljusare och ändrar färg. Först brukar ett blåmärke vara rött och blått, sedan bara
blått, sedan grönt och till slut gult eller gulbrunt.
En vuxen människa har ungefär fem liter blod i kroppen. Men en liten nyfödd bebis har bara 0,3 liter (tre deciliter) blod i kroppen, alltså sjutton gånger mindre mängd blod än en vuxen.
Om du fått ett sår så stelnar blodet så att det bildas en liten skorpa ovanpå såret. Skorpan fungerar som ett slags plåster och ser till att inga bakterier tar sig in i kroppen. Under skorpan läker kroppen såret och bygger upp ny hud. När det är klart faller sårskorpan bort.
Blodet åker runt i kroppen i blodkärl. Man kan säga att blodkärlen är som tunna, tunna slangar som är ihopkopplade med varann. Blodkärlen kallas för artärer, vener och kapillärer. Skulle man binda ihop en människas alla blodkärl får man ett 140.000 km långt band som skulle kunna viras tre gånger runt ekvatorn.
Blodet är rött för att det innehåller ett ämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet som transporterar syre ut i kroppen. Hemoglobinet innehåller järn och järn är rött när det finns tillsammans med hemoglobin och syre. Hemoglobin med mycket syre ger alltså blodet dess röda färg.
När man slår sig och det börjar blöda bildar kroppen något som liknar ett fisknät över såret. Nätet görs av ett ämne i blodet som heter fibrin. När blodplättarna i blodet fastnar i fisknätet klumpar blodet i fisknätet ihop sig så att man slutar blöda.
Artärerna som innehåller syrerikt blod ligger djupt inne i kroppen. Venerna som innehåller syrefattigt blod ligger närmare huden och är de blodkärl vi ser. Blodet är rött när det innehåller mycket syre. När blodet lämnat sitt syre ute i kroppen och är på väg tillbaka till hjärtat transporteras det genom venerna. Eftersom blodet får sin röda färg då blodet innehåller mycket syre blir det syrefattiga blodet i venerna mörkare än i artärerna. Om du skär dig så att blodet rinner ut blir det rött igen, även om det rinner ur en ven. Det beror på att blodet snabbt binder syre ur luften till sig igen.
Blodet åker runt i kroppen i stora och små rör som kallas blodkärl. Om man slår sig kan blodkärlen gå sönder och då rinner blodet ut. Är huden också trasig rinner blodet ut ur kroppen. Det är då man ser att det blöder. Om huden fortfarande är hel stannar blodet kvar i kroppen och man får ett blåmärke.
Blodet är bra för många saker. I blodet finns de vita blodkropparna, våra försvarskrigare, som skyddar oss mot olika bakterier. I blodet finns också de röda blodkropparna som transporterar syre till kroppens olika delar. Syret, som behövs för att vi ska kunna leva, kommer in i lungorna när vi andas. I lungorna sätter sig syret på de röda blodkropparna och åker runt i kroppen så att alla kroppens delar får syre. Vi har faktiskt 25 tusen miljarder (25 000 000 000 000) röda blodkroppar i blodet. Till sist innehåller blodet något som kallas för blodplättar. De stoppar blodet från att rinna ut ur kroppen när vi blöder.
En vuxen människa har ungefär fem liter blod i kroppen. Men en liten nyfödd bebis har bara 0,3 liter (tre deciliter), alltså sjutton gånger mindre blod än en vuxen. Blodet är rött för att det innehåller ett ämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet i blodet som transporterar ut syre i kroppen. Hemoglobinet innehåller järn och järn är rött när det finns tillsammans med hemoglobin
och syre.
