Mina rättigheter i vården
Nästan alla behöver ha kontakt med vården någon gång. Du kan hamna på sjukhus, behöva vaccinera dig eller gå till tandläkaren. Ta-da! Plötsligt har du blivit patient – alltså en människa som behöver vård av något slag. Och det är inte alltid det lättaste. Men kom ihåg att du har rättigheter även när du är patient. Du ska få veta vad som ska hända. Du ska få information på ett sätt så att du förstår. Du har också rätt att säga vad du känner och tycker.
Här kommer några tips och tricks för att ditt möte med vården ska bli så bra som möjligt!
Information på ett sätt du förstår.
När du behöver vård ska du få information om vad som ska hända på ett sätt som just du förstår. Det står faktiskt i lagen.
Inte riktigt nöjd
Ibland funkar inte vården. Personalen kan göra fel, eller behandla dig otrevligt. Eller kanske känner du dig som ett frågetecken när du går därifrån. Du förstår inte vad de har sagt eller vad du ska göra.
Journalen – vårdens dagbok
Om du någon gång har varit på besök i vården så har du en journal. I journalen samlar man minnesanteckningar om den vård som du får.
Kontakt med vården
Alla i Sverige har alla rätt att få vård. Det betyder att om du är sjuk eller mår dåligt ska du få hjälp att må bättre. Du har rätt att söka hjälp var som helst i hela landet. Om du är under 18 är vården gratis.
Om det skaver och känns obekvämt
Det kan vara svårt att ge vård, och de kan vara svårt att få vård. När man är patient är man sjuk och behöver hjälp – samtidigt som man vill kunna vara och klara sig själv. Men kom ihåg – det är svårt för alla.
Schhh!
All vård är hemlig. Ingen som du träffat inom vården får berätta för andra än de som är med och behandlar dig att de träffat dig, eller varför de har träffat dig. Det här kallas för tystnadsplikt eller sekretess, och är något som alla som jobbar inom vården har skrivit under på.
Studenter, yes or no?
Ibland kan du få frågan om det går bra om en eller flera studenter är med under ditt vårdbesök. Om du tycker att det är okej att studenten är med på besöket så säg ja.Men om det känns obekvämt så har du rätt att säga nej.
Tolkar och assistenter
Om du har svårt att förstå eller tala svenska har du rätt till tolk. Du har också rätt till tolk om du har nedsatt hörsel eller syn.
Vad kan jag själv göra?
Det finns en hel del du kan göra för att din vård ska bli så bra som möjligt. Här är några tips!
Vem bestämmer?
Du har rätt att vara med och påverka din vård. Det står i lagen och kallas för delaktighet.
Vem får jag ha med mig i vården?
Du har alltid rätt att ha med dig någon när du besöker vården. Det kan vara en förälder, en annan vuxen som du känner dig trygg med eller en kompis.
Podcasts
Frågor och svar
Mina rättigheter i vårdenDet finns lag på att vårdpersonalen alltid ska spara information om dina besvär och vilken vård de ger dig. Den här informationen kallas för journal. Det mesta ska finnas i din journal, men ibland brukar vårdpersonal du träffar vilja höra dig berätta själv. Det kan vara viktigt för att förstå hur du mår just nu, och då är journalen bara ett stöd. Det är bara den personal som har med din vård och behandling att göra som har rätt att läsa vad som står i din journal.
Vården ska behandla dig på ett säkert sätt, och självklart ska du inte behöva trilla i golvet eller råka ut för något annat bara för att det inte finns tillräckligt med personal. Förklara hur du kan reagera i olika situationer, och vad du behöver för att känna dig trygg och må bra. Det kan ju vara allt från grindar på britsen till en extra kudde!
Jo, det kan du, men – återigen – det är inte säkert att vården lyckas lösa detta. Men om du förklarar tydligt att du blir utmattad och otrygg av att hela tiden möta nya människor, kommer de att göra sitt bästa. Det beror så klart på vilken slags vård du får. Säg att du kommer till ett och samma ställe lite då och då på planerade besök. Då är det oftast inget problem. De som jobbar inom vården tycker också att det är smidigare att de som känner till dig har hand om dig under ditt besök. Men ibland är någon sjuk eller har semester, så även om både du och vården planerar för att du ska få träffa samma personal, finns det ingen hundraprocentig garanti för att det blir så.
När du ska på läkarbesök får assistenten alltid följa med. Det är bra att berätta innan att hen är med, om inte annat så att alla får plats i rummet. Det är också bra att berätta vad din assistent hjälper dig med, så att de ni ska träffa kan planera för ett bra besök. När du ska bli inlagd på sjukhus är läget lite annorlunda. Assistenten får vara med när du ska skrivas in och när du ska skrivas ut, och när du väntar på att de sakerna ska hända. Men i tiden däremellan är grundregeln att personalen tar hand om dig. Att det är så beror inte på att vården tycker att det ska vara så, utan handlar om hur mycket rätt till assistansersättning man har. Men du kan ansöka om att få ha din assistent hos dig för en viss tid – upp till fyra veckor. Om du har så kallade särskilda skäl kan det beviljas. De särskilda skälen prövas för just dig, och ett skäl kan till exempel vara att du har svårt att kommunicera utan din assistent, eller att det är hen som har bäst koll på din hälsa. Din medicinsk ansvariga läkare ska skriva ett intyg att du behöver assistans även när du är på sjukhus. Det ska stå i ditt beslut från Försäkringskassan vad som gäller. Det kan bli svårare att få assistans beviljat ju yngre du är. Är du under 18 år så ska den som beviljar dina timmar ta hänsyn till ”normalt föräldraansvar”, det vill säga om dina föräldrar kan vara med istället för assistenten. Det bästa är att förklara för din handläggare varför assistenten är viktig för dig, och i vilka situationer hen behövs som mest.
Om du blir inskriven på sjukhus är det vårdgivaren som ska ansvara för att det finns lämpliga hjälpmedel. Men, det är alltid bra att kolla. Kolla också vad som finns innan du går på ett läkarbesök. Ibland kan det saknas sådant som lift
Det kan finnas, men det är långt ifrån säkert. Så ta med dig dem, och någon som kan hjälpa dem du möter att ha ett samtal med dig.
Nej, det gör det oftast inte. Ibland kan såklart någon i personalen kunna teckenspråk, men det beror i så fall på att hen kan det i alla fall. För all slags tolkning gäller att tolken ”följer med på köpet”. Du har rätt till så kallad vardagstolkning när du besöker vården. Boka genom din tolkcentral som vanligt. Berätta gärna för den du ska besöka att du kommer att ha en tolk med dig, och att det därför är bra om besöket verkligen börjar och slutar de tider som är bestämt. Om du får vänta för länge kanske din tolk är uppbokad på annat efteråt, och då får du antingen boka en ny tid eller vara utan tolk.
Ett bra tips är att du skriver ner dina önskemål. Även om du berättar för de första du möter, är det inte säkert att informationen kommer fram till all personal du kommer att träffa. Skriv en lapp innan där du berättar vad som behövs för att du ska ha det så bra som möjligt. Då är det lättare för vårdpersonalen att veta hur just du vill ha det.
En del har svårt att förstå att någon som har en funktionsnedsättning i kroppen inte behöver ha den i knoppen. Det gäller tyvärr även vårdpersonal. Många gånger beror fördomarna på okunskap och osäkerhet. Det känner du alldeles säkert igen från andra delar av livet också: folk som ser din rullstol (eller vad det nu kan vara) blir osäkra, börjar flacka med blicken och vet inte riktigt vad de ska säga. I bästa fall skärper de till sig, i värre fall pratade de med dig som om du vore en tre-åring – och i allra värsta fall låtsas de som om du vore luft. Bästa sättet för att få ett bra bemötande är att berätta för personalen att du förstår vad som sägs och att du gärna vill bli behandlad som en vanlig patient. Om du vet att du ska vårdas på sjukhus, kan du skriva några rader innan och berätta om dig själv. Om någon i personalen gör något du inte gillar, ska du säga till. Säg till exempel ”du får gärna prata med mig, inte om mig” eller ”titta gärna på mig när du pratar med mig”. All vårdpersonal vet i teorin en massa om bemötande (av alla slags människor), men en del har svårt att få till det.
Det bästa sättet är att de som ska träffa dig få veta lite om dig innan besöket. Berätta vad du har svårt med, men också vad du kan och klarar av. Antingen kan du skriva ett brev, eller be någon närstående kontakta den plats i vården du ska besöka. Om du vill kan du be dem läsa din journal extra noga innan du kommer. När du väl är på plats, säg till direkt om något inte blir så bra. Alla som jobbar i vården vill att du ska må så bra som möjligt på alla sätt, men ibland har de svårt att riktigt veta hur de ska göra.
Det finns ytterligare 12 frågor och svar om Mina rättigheter i vården
Lär dig ännu mer
NOBAB
NOBAB arbetar för barns och ungas rättigheter och behov inom hälso - och sjukvården.
