Skelett, leder, senor och muskler
Barnreumatism – JIA
Barnreumatism gör att man får ont i en eller flera leder i kroppen. Sjukdomen kan växla så att man mår väldigt dåligt ett tag. Sedan kan det komma en tid då man inte märker den alls.
Benbrott
Benbrott betyder att ett ben i skelettet har gått sönder. Det kan hända om man är med om en olycka eller får ett hårt slag mot kroppen. Man brukar säga att man till exempel har brutit benet.
Cysta i knävecket
Ibland kan man få en knöl i knävecket. En sådan knöl kallas för bakercysta. Ofta känns knölen nästan inte alls. Men ibland kan den göra ont.
Höftsnuva
Kan man få snuva i höften? Ja, det låter konstigt men det finns faktiskt en sjukdom som kallas för just höftsnuva. Då får man ont i benet eller ljumsken och svårt att gå. Höftsnuva heter också coxitis simplex.
Höjdhopparknä
Ett höjdhopparknä gör ont precis under knäskålen. Ibland blir det lite svullet där. Det kallas höjdhopparknä för att sjukdomen är lite vanligare hos dem som hoppar höjdhopp. Men man kan råka ut för höjdhopparknä även när man spelar innebandy, fotboll eller springer mycket.
Knäskålen ur led
Det gör ont när knäskålen går ur led. Efteråt blir knät svullet och det kan bli svårt att stå på benet i ungefär en vecka.
Lös broskbit eller benbit i en led
Sjukdomen osteokondrit betyder att det har lossnat en liten bit brosk eller ben inuti en led. Man kan bara få sjukdomen om man är mellan tolv och nitton år. Problemet är vanligast i puberteten.
Ont på framsidan av knät
När man har ont på framsidan av knät kallar man det för främre knäsmärta. Ofta gör det ont när man sitter länge med böjda knän. Eller när man gör något där man måste böja på knäna mycket.
Schlatters sjukdom
Det gör ont precis nedanför knät. På knölen som finns där. Knölen kan bli svullen och göra ont när man springer och hoppar. Ibland kan det göra ont att gå i trappor och när man reser sig upp. Så är det att ha Schlatters sjukdom. Ofta säger man att man har fått ett schlatterknä.
Slemsäcksinflammation
En slemsäcksinflammation märks genom att det blir svullet och ömt på en led eller en sena. Det gör särskilt ont när man trycker på det svullna eller böjer leden. Slemsäcksinflammation heter också bursit.
Stukning och vrickning
Om man trampar snett eller ramlar kan man skada en led i kroppen. Du brukar man säga att man har fått en stukning eller en vrickning. Stukning och vrickning är samma sak.
Träningsvärk
Du har tränat och känner dig stel, öm och darrig i musklerna. Då är det nog träningsvärk du har drabbats av. Det kan man få när man tränar lite för hårt, eller med ovan rörelser.
Växtvärk
Du har svårt att somna eller vaknar på natten av att det pirrar eller gör ont i benen. Då kan det vara växtvärk. Växtvärk är inte ett dugg farligt men man sover ju inte särskilt bra.
Frågor och svar
Skelett, leder, senor och musklerMan blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
Flera olika saker avgör hur lång man blir. En sak är ärftligheten, det vill säga generna som du fått av din mamma och pappa. Växer gör man när vissa tillväxtzoner i kroppen gör nya celler, nya byggstenar. Hur lång du blir bestäms av olika hormoner som finns i din kropp. Hormonerna bestämmer också när du vuxit färdigt. Då försvinner tillväxtzonerna och du kan inte bli längre. Oftast slutar man växa när man kommit ur puberteten.
Det är våra muskler som gör att man kan röra sig. Musklerna fungerar som motorer som drar ihop sig och sträcker sig. Det finns leder mellan benen i kroppen, till exempel i knäna, armbågarna och fötterna. Lederna fungerar som gångjärn och gör så att varje del av kroppen rör sig på ett korrekt sätt. Musklerna styrs av hjärnan som talar om för musklerna hur de ska röra sig. Hjärnans signaler till musklerna åker i långa ledningar som heter nerver.
När man drar i fingret så blir fingret längre. Vi har flera olika ben i varje finger och leder mellan varje ben – det är det som gör att vi kan böja på fingrarna. Man kan inte dra ut själva benen i fingret utan det som blir längre är mellanrummet mellan benen, alltså lederna. När lederna åker isär så blir det ett knakande eller knäppande ljud.
När man är barn växer man ibland väldigt fort vissa perioder. Man kan faktiskt växa mer än en centimeter i månaden. Läkare och forskare vet inte säkert varför man får växtvärk. Men man kan tänka sig att om alla saker i kroppen inte växer i samma takt, då retas de nerver som känner av smärta och kroppen luras att tro att någonting är fel. Det är då det gör ont. Vissa tror inte att växtvärk beror på att man växer. Man ska komma ihåg att barn springer omkring och leker mycket under hela dagen. Då blir benen trötta och nerverna i benen retas så att det börjar göra ont. När man går och lägger sig för att sova känner man smärtan mer för att man ligger helt stilla. På dagen har man ju så mycket annat för sig att man inte tänker lika mycket på att det gör ont.
Vi har en massa muskler som håller fast benen på rätt ställe i kroppen. Men även huden hjälper till. Det finns också något som kallas senor och ligament som sitter på skelettet och som håller fast benen ordentligt.
Oftast somnar handen eller foten om man ligger eller sitter på ett sådant sätt att nerven som går dit kläms och slutar att fungera. Det är ju nerverna som gör att vi kan känna. Om nerverna inte fungerar kommer inga känselsignaler fram till hjärnan. När man inte har någon känsel i till exempel handen känns det precis som om handen sover. Nerverna skickar ju också signaler till musklerna så att vi kan röra till exempel fingrarna. Men om handen sover och nerverna inte fungerar så kan man inte heller röra på fingrarna.
Benen i kroppen har vi för att vi ska kunna stå upp hela dagarna och slippa kräla omkring på marken. Om skelettet var lite för mjukt så skulle man till slut bli väldigt krokig om man stod upp varje dag. Skelettet är gjort på ett mycket finurligt sätt så att det både är väldigt lätt och mycket starkt. Skelettet är hårt för att det också ska fungera som ett skydd. Till exempel skyddar skallens ben den ömtåliga hjärnan och revbenen skyddar lungorna. När man ligger i mammas mage har man inget skelett alls. Då är benen väldigt mjuka och kallas brosk. Om bebisar inte hade så mjukt skelett skulle det vara svårt för mammor att föda sina barn. De skulle kunna fastna. Visste du att barn har fler ben i kroppen än vuxna? Ett barn har 300 ben medan en vuxen har 206 stycken. Men det beror inte på att man tappar några ben när man blir vuxen. I stället växer några ben ihop, så att två eller tre ben blir till ett större ben.
Det är våra muskler som är motorn som gör att till exempel benen rör sig. Hjärnan styr musklerna så att musklerna vet hur de ska göra för att du ska kunna springa, hoppa och krypa. För att kunna jobba måste musklerna ha bränsle, alltså energi. Precis som en motor.
När man tränar så hårt att man får träningsvärk beror det på att musklerna (muskelcellerna) har gått sönder lite grann. Och när något i kroppen går sönder så brukar det göra ont. Men träningsvärk gör också att vi får större muskler. Det är konstigt, men det är nästan så att musklerna måste gå sönder innan de kan bli större och starkare.
Det finns ytterligare 11 frågor och svar om Skelett, leder, senor och muskler