Kan man få snuva i höften? Det låter konstigt men det finns faktiskt en sjukdom som kallas för höftsnuva. Då får man ont i benet eller ljumsken och får svårt att gå. Höftsnuva heter också coxitis simplex.
Höftsnuva börjar ofta med att det gör lite ont i lårbenet och ner mot knät.
Man kan få ont i ljumsken också. Efter ett tag får man ännu mer ont. Mest ont gör det när man försöker stå eller vrida på benet. Man börjar halta. Ibland får man lite feber också.
Höftsnuva beror på att det har blivit en inflammation i höften.
Höstsnuva försvinner av sig självt efter ungefär en vecka.
Under tiden är det viktigt att du tar det lugnt och låter höften vila. Om du har mycket ont kan du ta medicin mot det. Om du behöver medicin ska du alltid be en vuxen om hjälp så att du tar rätt sort och lagom mycket.
Om det onda inte vill gå över ska du söka sjukvård.
Eller om du får hög feber. Då undersöker en doktor ditt ben. Det finns nämligen andra sjukdomar som kan likna höftsnuva. För att ta reda på varför det gör ont kan du behöva ta blodprov. Du kan också behöva ta bilder på kroppen för att se hur det ser ut inuti. Det kan till exempel vara röntgen eller ultraljudsundersökning.
Vad betyder egentligen ... ?
Vill du veta mer?
Snabba frågor - Snabba svar
Frågor och svar
Det låter konstigt, men det finns en sjukdom som kallas höftsnuva. Den heter också coxitis simplex. När man har höftsnuva gör det ont i benet eller ljumsken och det kan bli svårt att gå.
Ofta börjar det med att det gör lite ont i lårbenet och ner mot knät. Man kan också få ont i ljumsken. Efter ett tag gör det ännu mer ont, särskilt när man står upp eller vrider på benet. Många börjar halta, och ibland kan man få lite feber också.
Höftsnuva beror på att det har blivit en inflammation i höften. Det kan till exempel hända efter att man varit förkyld.
När kroppen attackeras av bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
När man drar i fingret så blir fingret längre. Vi har flera olika ben i varje finger och leder mellan varje ben – det är det som gör att vi kan böja på fingrarna. Man kan inte dra ut själva benen i
fingret utan det som blir längre är mellanrummet mellan benen, alltså lederna. När lederna åker isär så blir det ett knakande eller knäppande ljud.
Hjärnan vilar när vi sover. Det är viktigt att man sover ordentligt. Sover man för lite blir det svårare att komma ihåg saker och man kan inte tänka lika bra. Men
det är inte bara hjärnan som behöver vila. Alla kroppens muskler behöver vila för att reparera sig och kunna växa. Om man sover för lite orkar man inte lika mycket.
