En slemsäcksinflammation märks genom att det blir svullet och ömt på en led eller en sena. Det gör särskilt ont när man trycker på det svullna eller böjer leden. Slemsäcksinflammation heter också bursit.
Slemsäckar finns lite överallt i kroppen.
De är en slags påsar fyllda med vätska. De fungerar som mjuka kuddar som skyddar senorna och lederna. Om något trycker eller skaver mot slemsäckarna under lång tid kan de bli trötta och inflammerade. Det beror på att kroppens immunförsvar reagerar. Då fylls slemsäckarna med ännu mer vätska och tar större plats. Det märks genom att det blir rött på huden, svullet och gör ont, speciellt när man rör sig. Det händer oftast i axlar, knän och armbågar men det kan också hända i höften och i hälarna.
En slemsäcksinflammation går över av sig själv men det kan ta några veckor.
För att slemsäcken ska ha en chans att läka är det viktigt att du tar det lugnt och inte gör något som gör ont. Om du har väldigt ont kan du behöva ta smärtlindrande medicin. Om du behöver medicin ska du alltid be en vuxen om hjälp så att du tar rätt sort och lagom mycket.
Vad betyder egentligen ... ?
Vill du veta mer?
Frågor och svar
Det kanske låter otrevligt med en slemsäck, men det är egentligen en liten ”kudde” som skyddar dina leder. Men slemsäckarna kan bli irriterade om en led inte mår bra. Leden kanske är utsatt för tryck eller hård belastning. Då har man fått en slemsäcksinflammation. Det är vanligast i knän, axlar och armbågar. Det kan bli svullet, och göra väldigt ont om du försöker använda leden.
En slemsäcksinflammation gör att det blir svullet och ömt på en led eller sena. Det gör extra ont när man trycker på området eller böjer leden.
Slemsäckar är små påsar fyllda med vätska som fungerar som mjuka kuddar och skyddar senorna och lederna. Om något trycker eller skaver mot slemsäckarna under lång tid kan de bli trötta och inflammerade. Då fylls de med mer vätska och blir svullna och ömma.
Immunförsvar
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet. Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera. De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
Inflammation
När väldigt många baciller växer på ett och samma ställe någonstans i kroppen får man en infektion. Om man till exempel har massor av baciller i örat, kallar man det öroninfektion. En
infektion kan man ha precis var som helst i kroppen.
Inflammation är det sammanfattande namnet på allt som händer när kroppens immunförsvar reagerar på något. På stället där man har en inflammation får man en rodnad och en svullnad, det
gör ont och man är lite varmare än normalt.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
När kroppen attackeras av bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
När man drar i fingret så blir fingret längre. Vi har flera olika ben i varje finger och leder mellan varje ben – det är det som gör att vi kan böja på fingrarna. Man kan inte dra ut själva benen i
fingret utan det som blir längre är mellanrummet mellan benen, alltså lederna. När lederna åker isär så blir det ett knakande eller knäppande ljud.
Hjärnan vilar när vi sover. Det är viktigt att man sover ordentligt. Sover man för lite blir det svårare att komma ihåg saker och man kan inte tänka lika bra. Men
det är inte bara hjärnan som behöver vila. Alla kroppens muskler behöver vila för att reparera sig och kunna växa. Om man sover för lite orkar man inte lika mycket.
