Hormonsystemet
Diabetes
Typ 1-diabetes är en sjukdom som beror på att kroppen har slutat tillverka insulin. Då får man för mycket socker i blodet. För att må bra behöver man ta insulin med hjälp av en pennspruta eller insulinpump flera gånger varje dag.
För lite sköldkörtelhormon - hypotyreos
Hypotyreos betyder att sköldkörteln gör för lite hormon. Då växer man mindre på längden och kan gå upp i vikt. Puberteten blir försenad. Man kan känna sig trött, frusen, deppig och få hårt bajs. För att må bra igen behöver man ta medicin.
För mycket sköldkörtelhormon - hypertyreos
Hypertyreos betyder att sköldkörteln gör för mycket hormon. Då kan man gå ned i vikt, känna sig darrig i händerna och svag i musklerna. Det är vanligt att känna sig trött och rastlös samtidigt. Hjärtat kan slå fortare och lite ojämnt. Ögonen kan kännas svullna och svida.
För sen pubertet
Puberteten betyder att kroppen utvecklas från en barnkropp till en vuxenkropp. Ibland kan puberteten starta för sent. Då fortsätter man att ha en barnkropp även om man kanske känner sig som en tonåring.
För tidig pubertet
Puberteten betyder att kroppen utvecklas från en barnkropp till en vuxenkropp. Ibland kan puberteten starta för tidigt. Då börjar kroppen se vuxen ut även om man fortfarande känner sig som ett barn.
Frågor och svar
HormonsystemetHormoner är ett kemiskt ämne eller protein som finns i blodet och som styr många olika funktioner i kroppen. Till exempel bestämmer könshormonerna om vi blir och ser ut som en kille eller tjej. Hormonerna styr även hur fort hjärtat slår och hur mycket tarmarna rör på sig.
Övergången från barn- till vuxensjukvården innebär ofta ganska många förändringar- Det är därför viktigt att du förbereder dig i god tid. Som myndig (när du fyllt 18 år) är det alltså du själv som har ansvaret för alla kontakter med vården. Därför är det mycket viktigt att du har koll på din diagnos. din behandling, dina mediciner och vad du ska tänka på för att sköta om dig själv på bästa sätt. Är det så att du inte riktigt klarar allt som det innebär, kan du få hjälp. Kolla om du kan få en slags övergångskoordinator. Det här är något man testar på vissa sjukhus, och det är oftast en sjuksköterska. Hen blir som spindeln i nätet, och har koll på dig och alla delar av din behandling. Du kan också begära att få en fast vårdkontakt. Vården ska utse en sådan person, då man anser att det behövs. Om du har något önskemål om vem det skulle vara, ska man ta hänsyn till det. Vården har även andra skyldigheter. Till exempel ska du få information, på ett sätt som du förstår. Du ska också få vara med och tycka till och vara delaktig i din vård och behandling,