För mycket sköldkörtelhormon - hypertyreos

Hypertyreos betyder att sköldkörteln gör för mycket hormon. Då kan man gå ned i vikt, känna sig darrig i händerna och svag i musklerna. Det är vanligt att känna sig trött och rastlös samtidigt. Hjärtat kan slå fortare och lite ojämnt. Ögonen kan kännas svullna och svida.

Det finns många olika sorters körtlar. De tillverkar sådant som kroppen behöver. Spottkörtlar tillverkar till exempel spott. Tårkörtlar tillverkar tårar. Sköldkörteln tillverkar hormoner som skruvar upp eller ned ämnesomsättningen. Ämnesomsättning är när kroppen gör energi av mat.

Om sköldkörteln gör för mycket hormon går ämnesomsättningen för fort. Kroppen blir som en motor som rusar. Då krävs det väldigt mycket energi till motorn. Även om man äter mer än vanligt kan man gå ned i vikt. När motorn rusar blir kroppen stressad. Då slår hjärtat fortare. Man kan bli darrig och känna sig svag i musklerna. Sköldkörtelhormon påverkar humöret också så att man kan bli rastlös, deppig, orolig, irriterad och lätt arg. Man kan få svårt att sova och känna sig varm. Hypertyreos kan man få i vilken ålder som helst men det är lite större risk att få sjukdomen om man är i tonåren och är en flicka.

Hypertyreos kan bero på flera saker. Ibland beror sjukdomen på att immunförsvaret gör fel. Immunförsvaret ska skydda kroppen mot farliga saker som virus och bakterier. Hos en del människor får immunförsvaret för sig att sköldkörteln är farlig. Då går immunförsvaret till attack mot den och lurar sköldkörteln att göra för mycket hormon. Ibland beror sjukdomen istället på att det har blivit knutor i sköldkörteln som producerar för mycket hormon.

Vid hypertyreos kan sköldkörteln bli större än vanligt. Det kallas för struma. Sköldkörteln sitter vid luftstrupen i halsen. Ibland märker man inte att man har struma. Ibland kan struman kännas som ett obehagligt tryck i halsen.

Om du tror att du har hypertyreos ska du gå till sjukvården. Där får du berätta hur du mår. En doktor kommer att känna på din hals. Du får mäta dig och väga dig. Du kommer också att få ta flera blodprov. Om du har hjärtklappning kan du bli undersökt med EKG. Om du har struma kan du få göra ett ultraljud på halsen. Då ser man hur sköldkörteln ser ut. Du kan också behöva ta ett litet prov från sköldkörteln. Det kallas för biopsi. I så fall får du bedövning. Om dina ögon är svullna behöver du gå till en ögonläkare.

Om du har hypertyreos får du medicin. Oftast får du en medicin som bromsar sköldkörteln. Den behöver du ta några år. Du kan också behöva en medicin som stöttar sköldkörteln. Den kan du behöva ta hela livet. Medicinerna gör att du mår bra igen men du måste gå på kontroller för att se till att du äter lagom mycket medicin. Om din struma trycker mot halsen och känns obehaglig går den att operera. Under operationen får du sova med hjälp av narkos och känner ingenting.