Hjärtat är den muskel som pumpar blodet genom lungorna och kroppen. Hjärtat är ungefär lika stort som en knuten hand.
Hjärtat är indelat i fyra olika rum. Rummen kallas för förmak och kammare och det finns två av varje. Mellan hjärtats olika rum och på vägen ut till lungorna och till kroppen finns dörrar som kallas för klaffar. Klaffarna styr blodet åt rätt håll.
Det blod som kroppen har använt kommer in i hjärtats högra förmak. Blodet åker vidare till höger kammare och pumpas sen till lungorna där det fylls på med syre och blir rent. Det rena blodet åker tillbaka till hjärtats vänstra förmak och sen vidare till vänster kammare. Från vänster kammare pumpas det rena blodet vidare ut i kroppens olika blodkärl. När blodet lämnat ifrån sig allt syre ute i kroppen återvänder det till hjärtat för att börja ett nytt varv.
Blodet pumpas ut från hjärtat genom en utgång. Utgången är som ett dörrhål med en dörr. Dörren behövs för att blodet ska åka åt rätt håll. Dörren kallas för en klaff. Ibland kan dörren vara klumpig och tjock. Då har den svårt att öppna sig helt och släppa fram blodet. Det kan också vara så att själva dörrhålet är för litet. Både när dörren är klumpig och tjock, och när dörrhålet är för litet, blir det trångt. Då får blodet svårt att komma fram. Det kan vara trångt på olika sätt.
Blodet pumpas ut från hjärtats högra förmak till lungorna genom ett blodkärl som heter lungpulsådern. Ibland kan utgången från hjärtat till lungpulsådern vara trång. Det heter pulmonalisstenos. Om det bara är lite trångt mår man oftast inte dåligt. Då kanske hjärtfelet upptäcks när en doktorn lyssnar på hjärtat. Om det är väldigt trångt kan man bli trött och flåsig när man anstränger sig. Det beror på att hjärtat kämpar hårt för att pumpa ut blodet. Då kan man behöva opereras. Under operationen får man sova gott med hjälp av narkos och känner inget alls.
Ibland kan det vara trångt i utgången när blodet ska pumpas ut från vänster kammare och ut i stora kroppspulsådern. Det heter aortastenos. Då får hjärtkammaren arbeta extra hårt. Om det är mycket trångt redan när man är liten kan hjärtkammaren bli trött. Då får man något som kallas för hjärtsvikt. Hjärtsvikt gör att man blir trött och flåsig när man anstränger sig. Då kan man behöva ta medicin eller operera hjärtat. Under operationen får man sova gott med hjälp av narkos och känner inget alls. Oftast är det bara lite trångt och då mår man inte dåligt. Men för att ha koll på att hjärtmuskeln inte blir för tjock eller svag behöver man kontrollera hjärtat ofta.
Ibland kan det trånga finnas efter utgången till stora kroppspulsådern. Om det är mycket trångt kan man behöva opereras direkt när man är nyfödd. Är det mindre trångt kan man vänta lite med operationen. Om man inte opereras kan man få huvudvärk och ont i benen.
När man har ett medfött hjärtfel får man gå på kontroller av hjärtat. Då undersöker en doktor hjärtat och lungorna. Doktorn känner på pulsen och på magen. Man kontrollerar också blodtrycket och mäter hur mycket syre som finns i kroppen. Man tar ett EKG och gör ett ultraljud. Ibland behöver man även testa hur kroppen reagerar när man anstränger sig. Då får man cykla på en träningscykel som står stilla samtidigt som man kollar hur hjärtat jobbar.
