Hostattacker betyder att man hostar jättemycket.
Så mycket att man blir röd-blå i ansiktet och tappar andan. När man sedan drar in luft i lungorna hörs ett väsande eller pipande ljud. Det ljudet kallas för kikning. Det är därför det heter kikhosta. Det är inte farligt men efter en hostattack kan man känna sig helt utmattad. Ibland kräkas man upp slem.
Hostattackerna kan komma olika ofta.
De kan komma tre gånger per dygn eller 50 gånger per dygn. Värst brukar det vara på natten när man ligger ned. Man kan ha hostattacker i två till åtta veckor. Mellan hostattackerna kan man känna sig nästan helt som vanligt. Kikhostan går sedan över av sig själv. Från att man blir sjuk kan det ta tre månader innan man känner sig helt frisk igen.
Alla som föds eller växer upp i Sverige blir vaccinerade mot kikhosta.
Om man är vaccinerad kan man fortfarande få kikhosta men i så fall blir man bara lite sjuk. Bebisar som ännu inte har fått vaccin eller som ännu inte har fullt skydd av vaccinet (det tar några månader) kan bli allvarligt sjuka av kikhosta. Så sjuka att de måste ligga på sjukhus och få hjälp att andas. Därför ska man vara väldigt försiktigt och försöka att inte hosta på bebisar.
Kikhosta beror på en bakterie.
Bakterien är smittsam. Den som har kikhosta nyser eller hostar ut stora eller små droppar av spott. I dropparna finns bakterier. De minsta dropparna är så små att de svävar i luften en stund. Då kan andra personer andas in dem och bli smittade. Och om ett litet barn har kikhosta och suger på en leksak så kommer det spott – med bakterier i – på leksaken. Bakterierna kan sedan finnas kvar på leksaken ett tag. Om någon annan tar på leksaken fastnar bakterierna på personens händer. När personen sedan stoppar fingrarna i munnen eller kliar sig i ögonen eller i näsan kommer bakterierna in i kroppen.
Om du tror att du har kikhosta ska du gå till doktorn.
Då kommer doktorn be dig att andas in och andas ut. Under tiden lyssnar doktorn på dina lungor med ett stetoskop. Du kommer också att få gapa så att doktorn kan titta in i din mun och hals. För att kunna se riktigt bra gör doktorn två saker. Det första är att lysa in i din mun med en lampa. Det andra är att trycka ned din tunga med en platt träpinne. Det kan kännas lite obehagligt men går snabbt över. Sedan kan doktorn vilja ta ett prov från din näsa med en mjuk liten pinne. Det går väldigt snabbt.
Det finns ingen medicin mot kikhosta utan sjukdomen går över av sig själv.
Medan du har kikhosta finns det saker du kan göra för att det ska kännas bättre. Lägg flera kuddar under huvudet när du ska sova. Om man sover med huvudet högt kan det vara lättare att andas. Drick mycket för då blir slemmet lösare och lättare att hosta upp. Försök att äta saker även om du inte är sugen. Ät sådant som du verkligen gillar! Det är viktigt att du får i dig energi.
Vad betyder egentligen ... ?
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!