Lungor och luftvägar
Allergier
Det är många som är allergiska. Allergi kan göra så att det kliar i ögonen, i näsan och på huden. Eller gör ont i magen. En del kan må jättedåligt och få svårt att andas. Allt beror på att kroppens immunförsvar har börjat bråka med fel grejer.
Astma
Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det blir svårt att andas ibland. Det finns mediciner som hjälper.
Covid-19
För de flesta känns covid-19 som en vanlig influensa eller förkylning. Oftast blir man frisk efter en vecka. En del blir mer sjuka och ibland kan det ta lång tid innan man känner sig helt som vanligt igen.
Cystisk fibros
Cystisk fibros är en sjukdom som gör att slemmet som finns på slemhinnorna i kroppen blir tjockt och segt. Då blir det jobbigt att hosta och lungorna kan må dålig. Man kan också få näringsbrist. Det finns många saker man kan göra för att må bättre.
Feber
Feber märks genom att man blir varm, känner sig trött och svag. Ofta får man ont i musklerna också. Drömmarna kan bli väldigt konstiga när man har feber. En del drömmer mardrömmar.
Förkylning
När man är förkyld blir man snorig och hostig. Det kan göra ont i halsen. Man kan få lite feber och känner sig trött och hängig.
Hosta
Det finns många sorters hosta. Skrällhosta, torrhosta, slemhosta, rethosta och natt-hosta. Hosta kan vara väldigt irriterande men är egentligen någonting bra.
Influensa
Influensa är som en förkylning med extra allt. Febern blir högre, huvudet gör ondare, halsen blir rossligare och hostan blir skrälligare. Dessutom får man ont i kroppen och känner sig helt slut.
Kikhosta
Kikhosta börjar som en vanlig förkylning med hosta och lite feber. Sedan hostar man mer och mer. Efter en eller två veckor får man jobbiga hostattacker. Kikhosta kan vara farligt för små bebisar men inte för andra.
Krupp
Krupp ger hosta. Det kan kännas tungt att andas och man kan bli hes. Det kan vara riktigt jobbigt men krupp brukar gå över efter en stund.
Luftrörskatarr
En envis och djup hosta. Slem i halsen och pipande luftrör. Det kan vara tecken på luftrörskatarr.
Lunginflammation
Lunginflammation kan märkas på olika sätt. Man kan bli andfådd utan att ha ansträngt sig. Det kan göra ont i bröstet när man andas. Man kan hosta upp slem och få feber.
Lungkollaps
Vid en lungkollaps får man plötsligt ont när man andas. Det känns jobbigt att dra in luft och varje andetag gör ont. Lungkollaps kallas också för pneumothorax.
Lungsäcksinflammation
Lungorna ligger i en varsin säck. Det kan bli det en inflammation i säcken. Det kallas för lungsäcksinflammation eller pleurit.
Mykoplasma
Av mykoplasma kan man bli hes, få hosta och ont i huvudet. För de flesta känns det som en vanlig förkylning men ibland kan mykoplasma göra att man får lunginflammation.
RS-virus
RS-virus känns som en vanlig förkylning. Det är inte farligt för större barn och vuxna men för bebisar kan RS-virus vara allvarligt.
Tuberkulos – tbc
Tuberkulos är en sjukdom som man först får i lungorna. Sedan kan den komma tillbaka senare i livet och då kan man få tuberkulos i andra delar av kroppen. Tuberkulos kallas även för tbc. Sjukdomen är ovanlig i Sverige.
Frågor och svar
Lungor och luftvägarNär vi andas strömmar luften med syre ner i halsen och genom luftstrupen. Luftstrupen delas upp i två luftrör som leder ner till varsin lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i något som heter bronker och ser ut som grenar med många olika kvistar. Omkring de tunnaste kvistarna, längst ut på grenarna finns små, små ballonger som kallas alveoler, man skulle kunna likna alveolerna vid små luftballonger. Alveolerna är väldigt tunna och omkring dem finns ett nät av blodkärl för att syre och koldioxid ska kunna passera. Det är nämligen här syret från inandningsluften och koldioxid från blodkärlen byter plats. Syret följer med blodet ut i kroppen och koldioxiden följer med luften som du andas ut.
I luften finns en gas som heter syre som vi inte kan leva utan. Cellerna som är kroppens byggstenar behöver syre för att kunna arbeta och överleva. När vi andas in åker syre ner i lungorna. I lungorna finns en massa blodkärl med blod som transporterar syret runt i kroppen ut till cellerna. När vi andas ut gör kroppen sig av med avfallsprodukten koldioxid som bildas när cellerna arbetar. Och vet du vad? Vi andas in och ut omkring 20.000 gånger varje dag – på väg till skolan eller arbetet, när vi idrottar, äter och sover. En människa kan överleva några veckor utan mat och några dagar utan vatten, men bara några få minuter utan att andas.
Det kan finnas flera orsaker till att man tappar andan. Kroppen vill veta när du ska sluta andas in luft i lungorna. Det gör den med hjälp av små receptorer som sitter i lungorna. De känner när lungorna sträcks ut och skickar då signaler till din hjärna att sluta dra in luft. När man får ett hårt slag i magen eller ryggen så händer det att lungorna sträcks ut fast man inte har andats in. Då luras hjärnan att tro att vi inte ska andas in mer. Alltså kan vi inte andas in precis efter ett slag i magen. Men efter en stund så märker kroppen att lungorna inte är fyllda med luft och då börjar vi andas igen. Men smärtan man känner har nog också betydelse för hur kroppen reagerar.
Gäspen är en reflex, alltså något som kroppen gör vare sig vi vill det eller inte. Det finns flera förklaringar till att man gäspar. Man tror till exempel att när man är trött och gäspar drar man ner extra luft i lungorna. Då får kroppen mer syre och man blir piggare. En annan förklaring är att när man gäspar gör man en stor grimas. Genom att gäspa och röra alla musklerna i ansiktet väcker man sig själv om man är trött och håller på att slumra till. Gäspen är en mycket gammal reflex. För flera miljoner år sedan gäspade våra förfäder. På den tiden fanns det faror som lurade i skogen och det var viktigt att hålla sig vaken och vara på sin vakt. Genom att gäspa piggnade man till och höll sig vaken. Gäspen styrs av ”enkla” signaler i hjärnan, så enkla att det är jättelätt att börja gäspa när man ser någon annan göra det. Det är för övrigt inte bara människor som gäspar utan också hundar, katter och andra djur.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
I luften du andas ut finns små vattendroppar. När du andas i kall luft blir vattendropparna i utandningsluften större och syns mycket bättre. Under en dag andas du ut 3,5 deciliter vatten, ungefär lika mycket som ryms i en läskedrycksflaska. På ett år andas du ut hela 130 liter vatten.
Våra lungor är mycket känsliga för till exempel rök, smuts och baciller. Om smuts kommer ner i lungorna blir de irriterade. Då skickas signaler från lungorna till hjärnan och hjärnan skickar sedan signaler till olika muskler i halsen, i bröstet och i magen. Musklerna arbetar tillsammans så att man börjar hosta. Hostan är en reflex som skyddar oss. När vi hostar försöker kroppen bli av med det som är farligt.
Övergången från barn- till vuxensjukvården innebär ofta ganska många förändringar- Det är därför viktigt att du förbereder dig i god tid. Som myndig (när du fyllt 18 år) är det alltså du själv som har ansvaret för alla kontakter med vården. Därför är det mycket viktigt att du har koll på din diagnos. din behandling, dina mediciner och vad du ska tänka på för att sköta om dig själv på bästa sätt. Är det så att du inte riktigt klarar allt som det innebär, kan du få hjälp. Kolla om du kan få en slags övergångskoordinator. Det här är något man testar på vissa sjukhus, och det är oftast en sjuksköterska. Hen blir som spindeln i nätet, och har koll på dig och alla delar av din behandling. Du kan också begära att få en fast vårdkontakt. Vården ska utse en sådan person, då man anser att det behövs. Om du har något önskemål om vem det skulle vara, ska man ta hänsyn till det. Vården har även andra skyldigheter. Till exempel ska du få information, på ett sätt som du förstår. Du ska också få vara med och tycka till och vara delaktig i din vård och behandling,
Boka plats i djurfri vagn när du reser med tåg. I bussar är ofta platserna längst fram djurfria. Träffa vänner som har djur utomhus eller hemma hos dig. Be kompisar som har djur hemma att komma i rena kläder, särskilt på strumpor fastnar mycket allergen. Tänk på att det inte finns några allergisäkra raser men mängden allergen kan variera både mellan raser och olika djur. Så det kan alltså vara så att du tål en viss hund, katt eller häst men reagerar på andra.
Absolut! Om du reagerar på till exempel pälsdjur behöver du kolla innan så det är djurfritt där du ska sova. Det kan vara bra att vädra ordentligt innan ni lägger er. Ta med egna lakan om du har reagerat på vissa tvättmedel eller sköljmedel. Det är också smart att fråga innan vad ni ska äta och se till att det finns frukost som du tål, antingen genom att de köper eller att du tar med dig. Glöm inte att ta med dina mediciner och ta med lite extra ifall något oväntat händer som att du får en reaktion eller kanske vill stanna en natt till.
Det finns ytterligare 25 frågor och svar om Lungor och luftvägar
Lär dig ännu mer
Unga Allergiker
Unga Allergiker arbetar för att alla med astma och allergi ska kunna leva ett bra liv. Det betyder till exempel att kunna gå i skolan, gå på aktiviteter och delta i samhället. Utan att behöva drabbas av allergiska besvär.
