Lungorna ligger i en varsin säck. Det kan bli en inflammation i säcken. Det kallas för lungsäcksinflammation eller pleurit.
En lungsäcksinflammation märks genom att det gör ont när man andas.
Oftast gör det ont på ena sidan av bröstkorgen. Man kan bli andfådd också och ha torrhosta. Alltså hosta utan slem. Lungsäcksinflammation beror oftast på ett virus. Men man kan få det av bakterier eller andra sjukdomar också.
För att veta om du har lungsäcksinflammation behöver en doktor undersöka dig.
Doktorn lyssnar på dina lungor när du andas och känner på din bröstkorg. Du kommer också att få röntga lungorna. Du kan få ha en liten grej på ditt finger för att mäta syrehalten i ditt blod. Du kan också behöva ta ett blodprov och göra ett EKG. EKG mäter hur ditt hjärta jobbar.
Om din lungsäcksinflammation beror på ett virus går den över av sig själv.
Det tar en eller två veckor. Om inflammationen beror på en bakterie kan du få en medicin som heter antibiotika. Antibiotika dödar bakterierna. Om du har väldigt jobbigt att andas kan du behöva åka till sjukhuset. Där kan du få andas extra frisk luft som kallas syrgas.
Vad betyder egentligen ... ?
Vill du veta mer?
Snabba frågor - Snabba svar
Frågor och svar
Lungorna ligger i varsin säck, och ibland kan säcken bli inflammerad. Det kallas lungsäcksinflammation eller pleurit. Då kan det göra ont när man andas, ofta på ena sidan av bröstkorgen. Man kan också bli andfådd och få torrhosta, alltså hosta utan slem.
Oftast är det ett virus som gör att säcken blir inflammerad, men ibland kan bakterier eller andra sjukdomar orsaka det.
Om du tror att du har lungsäcksinflammation behöver du undersökas av sjukvårdspersonal. De lyssnar på dina lungor när du andas, känner på bröstkorgen och kan ta röntgenbilder av lungorna. Du kan också få ha en liten grej på fingret som mäter hur mycket syre du har i blodet. Ibland tar man blodprov och gör ett EKG som kollar hur hjärtat jobbar.
När kroppen attackeras av bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
När vi andas strömmar luften med syre ner i halsen och genom luftstrupen. Luftstrupen delas upp i två luftrör som leder ner till varsin lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i något som heter bronker och ser ut som grenar med många olika kvistar. Omkring de tunnaste kvistarna, längst ut på grenarna finns små, små ballonger som kallas alveoler, man skulle kunna likna alveolerna vid små luftballonger. Alveolerna är väldigt tunna och omkring dem finns ett nät av blodkärl för att syre och koldioxid ska kunna passera. Det är nämligen här syret från inandningsluften och koldioxid från blodkärlen byter plats. Syret följer med blodet ut i kroppen och koldioxiden följer med luften som du andas ut.
I luften finns en gas som heter syre som vi inte kan leva utan. Cellerna som är kroppens byggstenar behöver syre för att kunna arbeta och överleva. När vi andas in åker syre ner i lungorna. I lungorna finns en massa blodkärl med blod som transporterar syret runt i kroppen ut till cellerna. När vi andas ut gör kroppen sig av med avfallsprodukten koldioxid som bildas när cellerna arbetar. Och vet du vad? Vi andas in och ut omkring 20.000 gånger varje dag – på väg till skolan eller arbetet, när vi idrottar, äter och sover. En människa kan överleva några veckor utan mat och några dagar utan vatten, men bara några få minuter utan att andas.
Det kan finnas flera orsaker till att man tappar andan. Kroppen vill veta när du ska sluta andas in luft i lungorna. Det gör den med hjälp av små receptorer som sitter i lungorna. De känner när lungorna sträcks ut och skickar då
signaler till din hjärna att sluta dra in luft.
När man får ett hårt slag i magen eller ryggen så händer det att lungorna sträcks ut fast man inte har andats in. Då luras hjärnan att tro att vi inte ska andas in mer. Alltså kan vi inte andas in precis efter ett slag i magen. Men efter en stund så märker kroppen att lungorna inte är fyllda med luft och då börjar vi andas igen. Men smärtan man känner har nog också betydelse för hur kroppen reagerar.
