Panik betyder plötslig skräck.
Man blir alltid mycket rädd när man får en panikattack. Attacken kommer utan förvarning och går sedan över snabbt.
En panikattack kan kännas på olika sätt för olika personer.
Hjärtat kan slå snabbt och hårt. Det kan göra ont i bröstet och kännas som att man inte får luft. Man kan svettas. En del blir yra i huvudet och man kan börja skaka och darra. Det kan kännas som om det sticker eller att man tappar känseln i olika kroppsdelar. Man kan få vågor av värme eller kyla genom kroppen. Det kan göra ont i magen och man kan må illa. Rädslan kan bli så stark att allt känns overkligt. Man kan tycka att man tappar kontrollen och tro att man håller på att bli tokig. Det kan kännas som om man håller på att dö.
En panikattack är skrämmande.
Men den är inte farligt. Man kan inte bli allvarligt sjuk, kvävas, bli tokig eller dö av panikattacker. Attacken beror på att hjärnan drar på för fullt och plötsligt skickar ut jättemycket rädsla i kroppen. Varför det blir så vet man inte. Det kan hänga ihop med att man är stressad, deprimerad eller att man till exempel har social ångest men det behöver inte bero på något av det här.
En del får aldrig någon panikattack under sitt liv.
Andra får bara en panikattack. Några får flera. Eftersom panikattacker känns så läskiga kan man bli rädd för att det ska komma en ny.
Paniksyndrom betyder att man oroar sig för nya attacker.
Oron är så stark att man får problem i vardagen. Man slutar göra saker som man gillar och som man egentligen behöver göra. Man kanske fick en panikattack när man tränade och därför slutar man att träna helt. Eller så vågar man inte längre gå till skolan för att man är rädd att få en panikattack där. Paniksyndrom gör att livet inte blir som man vill och att man missar viktiga saker.
Det finns hjälp att få.
Om du är väldigt orolig för panikattacker ska du be om hjälp. Du kan prata med skolsköterskan, ungdomsmottagningen, vårdcentralen eller en BUP-mottagning så hjälper de dig till rätt person i vården.
I vården får du berätta hur du har det.
Det kan gå till på lite olika sätt men här är exempel på saker som du kanske får berätta om: hur länge du har känt så här; vad som gör dig rädd och orolig; vad du låter bli att göra för att slippa känna ångest och oro. Dina föräldrar får också berätta hur du mår. Du kan få kryssa i svar på papper med olika frågor. När du har svarat på alla frågor går det att säga om du har paniksyndrom eller om det verkar vara något annat som du behöver hjälp med.
Det finns olika sorters hjälp vid paniksyndrom.
Du kommer att få lära dig mer om paniksyndrom hur du kan göra när ångesten och rädslan kommer. Du kan också få behandling med kognitiv beteendeterapi som förkortas KBT.
