Epilepsi märks genom att man får anfall. Ett anfall betyder att man tappar kontrollen över hjärnan och kroppen. Det finns fler än 40 olika sorters epilepsianfall. Epileptiska anfall ser ut på olika sätt. Till exempel kan man bli stel eller börja skaka. Läpparna och nästippen kan bli blå. Det kan rinna spott ur munnen och låta väsande när man andas. Ibland kissar man på sig. Under sådana attacker är man medvetslös. Det betyder att man inte märker, eller kommer ihåg, vad som händer under tiden anfallet pågår.
Ibland är anfallen så lugna att personer runtomkring inte märker dem. Då kanske man bara får lite stirrig blick och blir frånvarande. Och tycker att världen känns overklig eller att det luktar konstigt ett litet tag. Då kanske personer runt omkring inte förstår att man har ett anfall utan tror att man bara är okoncentrerad och sitter och drömmer.
Vid andra anfall kanske man plockar och grejar med saker runt omkring sig. Eller gör olika ljud och rabblar ord och meningar. Ibland kan delar av kroppen också röra sig snabbt och på ett annorlunda sätt, utan att man kan kontrollera det.
Många som har epilepsi märker att anfallen kommer lättare i vissa situationer. Det är till exempel vanligt att man får anfall om man har sömnbrist. Och en del får mer anfall när de är stressade. Andra får anfall lättare när de slappnar av efter att ha varit stressade. Det är olika för olika personer.
En del får bara några få anfall under hela livet. Andra kan få anfall flera gånger varje dag. De flesta får samma sorts anfall varje gång men man kan också ha olika sorters anfall. Efter ett epileptiskt anfall blir man ofta väldigt trött och kan behöva sova. En del får huvudvärk, träningsvärk och mår illa. Det kan vara svårt att koncentrera sig om man inte får vila först.
En del har haft epilepsi sedan de föddes. Andra får epilepsi under livet. Epilepsin kan bero på väldigt många olika saker. Det kan vara allt från de gener man föds med till sjukdomar eller skador som hjärnan kan få. Ofta vet läkarna faktiskt inte exakt vad epilepsin beror på. För det finns så mycket som påverkar hur hjärnan fungerar. En del som får epilepsi som barn blir av med epilepsin innan de blir vuxna.
För att ta reda på om du har epilepsi behöver du göra flera undersökningar. Bland annat får du undersöka aktiviteten i hjärnan. Du kan också få röntga hjärnan med datortomografi och en magnetkamera. Sedan behöver du göra olika tester som visar hur din hjärna och dina nerver arbetar.
Det finns flera olika mediciner som hjälper mot epilepsi. Vilken medicin som passar bäst för just dig beror på vilken sorts epilepsi du har, hur gammal du är och om du har några andra sjukdomar också. Det är viktigt att ta sin medicin regelbundet. Du kan behöva ta den flera gånger varje dag. För en del hjälper det att äta en viss sorts mat. För att få veta vilken mat som fungerar för just dig kan du få hjälp av en dietist. Det är en expert på mat och näring. En del typer av epilepsi kan också bli bättre av en operation. Under operationen får du sova och känner ingenting.
Det är viktigt att du berättar för andra att du har epilepsi. Kanske kan du börja med att säga det till en kompis eller någon annan som du tycker om och litar på. Då kan de hjälpa dig när du får ett anfall.
Berätta hur ditt anfall brukar se ut. Hur länge det brukar hålla på. Var du har dina mediciner. Säg vad de kan göra om du får ett anfall. Ofta är det bra att lägga en kudde under huvudet. Be dem att lossa kläder som sitter åt runt midjan och halsen. Säg till dina kompisar att de aldrig ska stoppa något i din mun om du krampar. Det kan skada dig. När anfallet är över är det viktigt att de hjälper dig att ligga på sidan så att du kan andas lättare. Berätta också för dina kompisar att det är viktigt att de stannar hos dig tills du mår bra igen.
