Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det blir svårt att andas ibland. Det finns mediciner som hjälper.
Astma betyder att man ibland har svårt att få luft.
Det kan kännas ungefär som att hålla för näsan och försöka andas genom ett sugrör. Vid astma kan det pipa och väsa i luftrören och man kan behöva andas väldigt snabbt. Om man har astma är det vanligt att få hosta när man anstränger sig. När man blir förkyld kan det ta väldigt lång tid innan förkylningshostan går över.
När man andas drar man ner luft i lungorna.
Luften åker genom något som kallas luftrör. Luftrör har muskler utanpå och slemhinnor inuti. När man får astma händer två saker. Musklerna runt luftrören drar ihop sig och slemhinnorna inuti luftrören blir svullna. Då blir det trångt och luften får svårare att komma fram.
Både barn och vuxna kan få astma.
Ibland kan astma bero på allergi. Det kallas för allergisk astma. Då kan man till exempel reagera på pollen, kvalster, mat och pälsdjur. Man kan också få astma utan att vara allergisk. Då kan man få svårt att andas av till exempel parfym, rök, damm och avgaser i luften. En del får astma av ansträngning, kyla, fukt, stress, starka känslor eller förkylningar.
För att få veta om du har astma behöver du göra en eller flera undersökningar.
Till exempel spirometri. Den undersökningen mäter hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt du kan blåsa. En annan undersökning heter NO-mätning. Den mäter hur mycket koldioxid det finns i luften som du andas ut. Svaret visar om du har en inflammation i luftrören. För att få veta hur du andas över längre tid kan du få göra något som heter PEF-mätning. Det betyder att du får med dig en grej hem som du blåser i varje dag. Då kan man se hur andningen funkar under ett par veckor. För att veta om du har allergisk astma kan du behöva lämna ett blodprov och göra ett pricktest. Ett pricktest betyder att du får några droppar på huden. Varje droppe innehåller ett ämne som du kan vara allergisk mot. Om det blir en kliande prick där droppen har varit så är du allergisk mot det ämnet.
Astma kan bli bättre av sig själv.
Många barn märker att astman blir bättre ju äldre de blir.
Det finns många mediciner mot astma.
En del är luftrörsvidgande. De gör så att det snabbt blir lättare att andas. Andra mediciner gör att inflammationen i luftrören blir mindre. Ofta behöver man ta flera mediciner som hjälper på olika sätt. De flesta mediciner andas man in. Ibland kan man också behöva ta tabletter och sprutor. Det är viktigt att ta medicinerna precis som doktorn har sagt även när allt känns bra. Annars kan man må väldigt dåligt om man får ett astmaanfall eller blir förkyld.
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!
Vill du veta mer?
Snabba frågor - Snabba svar
Frågor och svar
Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas.
När man andas drar man ner luft i lungorna. Luften åker genom något som kallas luftrör. Luftrör har muskler utanpå och slemhinnor inuti. När man får astma händer två saker. Musklerna runt luftrören drar ihop sig. Och slemhinnorna inuti luftrören blir svullna. Då blir det trångt och luften får svårare att komma fram.
De flesta får astma redan när de är barn, men man kan få astma även som vuxen.
Vid ett astmaanfall händer flera olika saker i dina luftrör, alltså längs den väg som luften tar ner i lungorna. Musklerna i luftrören dras samman så det blir mindre plats, samtidigt som slemhinnorna i luftrören svullnar upp och det blir ännu mindre plats. Dessutom bildas segt slem. Vanliga symtom vid ett astmaanfall är andnöd, att det piper eller väser när du andas, hosta och att du andas snabbare. Du kan bli orolig och få svårt att svårt att prata. En del beskriver det som att det känns som att hålla för näsan och andas genom ett sugrör. Anfall kan vara lindriga, då det bara känns lite tungt att andas eller väldigt svåra då du inte kan tänka på något annat än andningen.
När kroppen attackeras av främmande bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
När vi andas strömmar luften med syre ner i halsen och genom luftstrupen. Luftstrupen delas upp i två luftrör som leder ner till varsin lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i något som heter bronker och ser ut som grenar med många olika kvistar. Omkring de tunnaste kvistarna, längst ut på grenarna finns små, små ballonger som kallas alveoler, man skulle kunna likna alveolerna vid små luftballonger. Alveolerna är väldigt tunna och omkring dem finns ett nät av blodkärl för att syre och koldioxid ska kunna passera. Det är nämligen här syret från inandningsluften och koldioxid från blodkärlen byter plats. Syret följer med blodet ut i kroppen och koldioxiden följer med luften som du andas ut.
I luften finns en gas som heter syre som vi inte kan leva utan. Cellerna som är kroppens byggstenar behöver syre för att kunna arbeta och överleva. När vi andas in åker syre ner i lungorna. I lungorna finns en massa blodkärl med blod som transporterar syret runt i kroppen ut till cellerna. När vi andas ut gör kroppen sig av med avfallsprodukten koldioxid som bildas när cellerna arbetar. Och vet du vad? Vi andas in och ut omkring 20.000 gånger varje dag – på väg till skolan eller arbetet, när vi idrottar, äter och sover. En människa kan överleva några veckor utan mat och några dagar utan vatten, men bara några få minuter utan att andas.
Det kan finnas flera orsaker till att man tappar andan. Kroppen vill veta när du ska sluta andas in luft i lungorna. Det gör den med hjälp av små receptorer som sitter i lungorna. De känner när lungorna sträcks ut och skickar då
signaler till din hjärna att sluta dra in luft.
När man får ett hårt slag i magen eller ryggen så händer det att lungorna sträcks ut fast man inte har andats in. Då luras hjärnan att tro att vi inte ska andas in mer. Alltså kan vi inte andas in precis efter ett slag i magen. Men efter en stund så märker kroppen att lungorna inte är fyllda med luft och då börjar vi andas igen. Men smärtan man känner har nog också betydelse för hur kroppen reagerar.
Unga Allergiker arbetar för att alla med astma och allergi ska kunna leva ett bra liv. Det betyder till exempel att kunna gå i skolan, gå på aktiviteter och delta i samhället. Utan att behöva drabbas av allergiska besvär.
