Allergi kan märkas som snuva.
Det kan klia i ögonen, näsan eller huden. En del får hosta eller svårt att andas. Man kan få ont i magen, löst bajs som kallas diarré och känna sig trött.
Den allvarligaste formen av allergisk rektion kallas för allergisk eller anafylaktisk chock.
Det är vanligast om man är allergiska mot nötter eller getingstick. Den som får en allergisk chock behöver åka till sjukhus direkt.
Allergi beror på hur immunförsvaret jobbar.
Immunförsvaret ska försvara kroppen mot farliga saker som till exempel virus och bakterier. Men hos en del människor tar immunförsvaret fel. Då tror immunförsvaret att en sorts ämnen som heter allergener också är farliga för kroppen. Det finns allergener i till exempel mjölk, ägg, nötter, jordnötter, fisk, skaldjur, spannmål (vete, råg, korn, havre), soja, frön, pollen, kvalster (eller egentligen kvalsterbajs), pälsdjur och det gift som getingar har i sina stick.
När kroppen känner sig hotad skickar den ut extra mycket av ett ämne som heter histamin.
Histamin gör så att blodkärlen blir större. Då kan immunförsvarets vita blodkroppar komma fram snabbare i blodkärlen. Som på en motorväg när det är bråttom! Ibland blir kroppen så ivrig att det blir alldeles för mycket histamin. Då kan det bli svullet i munnen, i ögonen och i näsan. Luftvägarna kan dra ihop sig så att det blir svårt att andas. Histaminet kan också göra så att man får nässelutslag, rinnande näsa och kliande ögon.
De flesta allergier hör ihop med just histamin.
Men man kan vara allergisk utan att kroppen använder histaminet. Kroppen reagerar då på ett annat sätt. Då kan det bli en inflammation som märks genom att man till exempel får ont i magen eller eksem på huden.
För att ta reda på om du har allergi behöver du göra ett eller flera allergitest.
Det kan vara ett blodprov eller ett pricktest. Ett pricktest betyder att du får några droppar på huden. Varje droppe innehåller ett ämne som du kan vara allergisk mot. Om det blir en kliande prick där droppen har varit så är du allergisk mot det ämnet. En annan sorts allergitest är en så kallad provokation. Då får du åka till ett sjukhus och testa att äta lite av det som du kanske är allergisk mot. Under testet kan du få ha en liten plastslang i armen för att snabbt kunna få medicin om det behövs.
Allergi behandlar du bäst genom att undvika det som du är allergisk mot.
Vissa saker är väldigt svåra att undvika som till exempel pollen som finns överallt i luften. Då finns det mediciner som hjälper. Berätta gärna för en kompis och andra som du litar på var du har dina mediciner. Så att de kan hjälpa dig om du får en allergisk reaktion. Om du har en väldigt jobbig allergi där medicinerna inte räcker kan du få behandling med allergivaccin. Då får ditt stökiga immunförsvar vänja sig långsamt vid det du inte tål.
Vad betyder egentligen ... ?
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!