Hjärtat är den muskel som pumpar blodet genom lungorna och kroppen. Ditt hjärta är ungefär lika stort som din knutna hand.
Ett normalt hjärta har fyra rum. Rummen kallas för förmak och kammare. Det finns ett förmak och en kammare på både höger och vänster sida av hjärtat. Mellan förmaken och mellan kamrarna finns väggar. För att blodet ska rinna åt rätt håll finns dörrar som kallas för klaffar. Det finns klaffar både mellan förmaken och kamrarna och på väg ut från hjärtats kammare till lungorna och till kroppen.
Det blod som kroppen har använt kommer in i hjärtats högra förmak. Blodet åker vidare till höger kammare och pumpas sen till lungorna där det fylls på med syre. Det syrerika blodet åker tillbaka till hjärtats vänstra förmak och sen vidare till vänster kammare. Från vänster kammare pumpas det syrerika blodet vidare ut i kroppens olika blodkärl. När blodet lämnat ifrån sig allt syre ute i kroppen återvänder det till hjärtat för att börja ett nytt varv.
Hjärtats kammare pumpar ut blodet genom stora blodkärl till lungorna och till kroppen. I utgången från kamrarna och de stora blodkärlen finns dörrar som kallas för klaffar. Ibland kan en klaff vara för liten eller klumpig. En klumpig klaff kan ha svårt att öppna sig helt och släppa fram blodet. Ibland kan också blodkärlet vara för litet. Både när klaffen är för liten eller klumpig, och när blodkärlet är för litet, blir det trångt och svårare för blodet att komma ut från hjärtats kammare.
När hjärtat ska pumpa ut blod till de stora blodkärlen kan det vara trångt på olika sätt. Ibland kan utgången från hjärtat till lungpulsådern vara trång. Lungpulsådern är ett blodkärl som blodet går igenom när det pumpas ut från hjärtats högra förmak till lungorna. När utgången från hjärtat till lungpulsådern är för trång kallas det för pulmonalisstenos. Ett sådant hjärtfel kan upptäckas när en doktor lyssnar på ditt hjärta. Om det bara är lite trångt mår man oftast inte dåligt. Om det är väldigt trångt kan man bli trött och flåsig när man anstränger sig. Det beror på att hjärtat kämpar hårt för att pumpa ut blodet till lungorna. Då kan man behöva opereras. Under operationen får man sova gott med hjälp av narkos och känner inget alls.
Ibland kan utgången från vänster kammare till stora kroppspulsådern vara trång. Det kallas för aortastenos. Då får den vänstra hjärtkammaren arbeta extra hårt. Oftast är det bara lite trångt och då mår man inte dåligt. Men för att ha koll på att hjärtmuskeln inte blir för tjock eller trött behöver man kontrollera hjärtat ofta. Ibland är det mycket trångt i utgången till kroppspulsådern. Då måste hjärtmuskeln arbeta så hårt att den blir trött. När hjärtmuskeln är trött kan man få något som heter hjärtsvikt. Hjärtsvikt gör att man blir trött och flåsig när man anstränger sig. Då kan man behöva ta medicin eller operera hjärtat. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos och känner inget alls.
Ibland kan det vara trångt i stora kroppspulsådern lite längre bort från hjärtat. Om det är mycket trångt kan man behöva operera hjärtat direkt när man är nyfödd. Är det mindre trångt kan man vänta lite med operationen. Under operationen får man sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
När man har ett medfött hjärtfel får man gå på kontroller av hjärtat. Då undersöker en doktor hjärtat och lungorna. Doktorn känner på pulsen och på magen. Man kontrollerar också blodtrycket och mäter hur mycket syre som finns i kroppen. Man tar ett EKG och gör en ultraljudsundersökning. Ibland behöver man även testa hur kroppen reagerar när man anstränger sig. Då får man cykla på en träningscykel som står stilla samtidigt som man kollar hur hjärtat jobbar.
