Barnreumatism heter också Juvenil Idiopatisk Artrit.
Juvenil är ett annat ord för ung och betyder att det bara är barn som får sjukdomen. Idiopatisk betyder att man inte vet vad sjukdomen beror på. Artrit betyder att en eller flera leder blir sjuka. Det är ett ganska långt namn. Därför säger man oftast bara förkortningen JIA.
JIA är en sjukdom som sätter sig i en eller flera leder.
Leder finns inuti kroppen där olika skelettdelar möts. Lederna fungerar som gångjärn mellan skelettdelarna. De gör att vi kan böja till exempel fingrarna, tårna, knäna och nacken. JIA märks genom att det gör ont och känns stelt i en eller flera leder.
Det finns många olika sorters JIA.
Hos en del börjar sjukdomen lite försiktigt. Då blir man sakta mer och mer stel och får ont. Andra får plötsligt feber och ont. En del sorters JIA går över när man blir vuxen. Andra sorter börjar när man är barn och finns sedan kvar hela livet.
JIA beror på att immunförsvaret bråkar.
Immunförsvaret är väldigt viktig. Det skyddar kroppen mot farliga saker som bakterier, virus, svampar och parasiter. Om man har JIA har immunförsvaret fått för sig att även lederna är farliga. Immunförsvaret börjar alltså kriga mot kroppens egna leder. Sådana sjukdomar kallas för autoimmuna sjukdomar.
Immunförsvaret startar en inflammation i leden.
Då blir det för mycket ledvätska där. Ledvätska finns runt leden och fungerar som ett smörjmedel så att leden kan röra sig mjuk och lätt. När det blir för mycket ledvätska blir leden svullen och varm. Det gör ont. Man blir stel och kan få svårt att böja leden. Ofta är stelheten värst på morgonen eller när man har suttit stilla länge. Det brukar bli bättre under dagen. Det onda brukar vara värst när man rör sig och använder leden.
Inflammationen gör att man känner sig trött.
Ibland kan det nästan kännas som influensa. Många blir väldigt trötta på eftermiddagen och kvällen. Sedan kan det ändå vara svårt att sova eftersom man har ont och känner sig stel. En del blir så trötta av allt det här att de har svårt att koncentrera sig i skola. Det kan också vara svårt att orka göra kul grejer på fritiden.
En del sorters JIA kan påverka flera delar av kroppen.
Om man till exempel har fått inflammation i käkleden kan det hända att underkäken inte växer som den ska. Då får man hjälp hos tandläkaren. En del får inflammation i ögat. Då får man kolla upp ögonen med jämna mellanrum så att de mår bra.
Om du ofta har stela och ömma leder ska du gå till doktorn.
Men det kan vara svårt att veta om dina problem beror på JIA eller på något annat. Därför behöver doktorn undersöka dig noga. Du kan behöva träffa doktorn flera gånger. Då får du berätta hur du mår, hur länge du har haft det jobbigt med lederna och när på dygnet du brukar må sämst. Du kommer att få ta blodprov. Du kan också behöva göra röntgenundersökningar så att doktorn kan se hur du ser ut inuti.
Det finns inget som kan ta bort JIA helt.
Men det finns saker som gör att sjukdomen lugnar ned sig. Det kallas för att sjukdomen går i remission. Till exempel finns mediciner som gör att inflammationen minskar. Då gör det mindre ont. Den medicinen kan man äta som tabletter. Eller så får man åka till sjukhuset. Där får man medicinen genom en liten plastslang direkt in i ett blodkärl. Det finns en annan medicin också som man sprutar in i leden. Om du ska få en sådan spruta kan du få en bedövningssalva så att sticket känns mindre. Eller så kan du få sova med hjälp av narkos när medicinen sprutas in i leden och då känner du ingenting. Du kan behöva ta sprutor hemma också. I så fall får du hjälp av en vuxen som visar hur du ska göra. För att du ska kunna röra dig så bra som möjligt kan du få hjälp av en fysioterapeut. En fysioterapeut är expert på kroppens rörelser.
Vad betyder egentligen ... ?
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!
