Barnreumatism gör att man får ont i en eller flera leder i kroppen. Sjukdomen kan växla så att man mår väldigt dåligt ett tag. Sedan kan det komma en tid då man inte märker den alls.
Barnreumatism heter också Juvenil Idiopatisk Artrit.
Juvenil är ett annat ord för ung och betyder att det bara är barn som får sjukdomen. Idiopatisk betyder att man inte vet vad sjukdomen beror på. Artrit betyder att en eller flera leder blir sjuka. Det är ett ganska långt namn. Därför säger man oftast bara förkortningen JIA.
JIA är en sjukdom som sätter sig i en eller flera leder.
Leder finns inuti kroppen där olika skelettdelar möts. Lederna fungerar som gångjärn mellan skelettdelarna. De gör att vi kan böja till exempel fingrarna, tårna, knäna och nacken. JIA märks genom att det gör ont och känns stelt i en eller flera leder.
Det finns många olika sorters JIA.
Hos en del börjar sjukdomen lite försiktigt. Då blir man sakta mer och mer stel och får ont. Andra får plötsligt feber och ont. En del sorters JIA går över när man blir vuxen. Andra sorter börjar när man är barn och finns sedan kvar hela livet.
JIA beror på att immunförsvaret bråkar.
Immunförsvaret är väldigt viktig. Det skyddar kroppen mot farliga saker som bakterier, virus, svampar och parasiter. Om man har JIA har immunförsvaret fått för sig att även lederna är farliga. Immunförsvaret börjar alltså kriga mot kroppens egna leder. Sådana sjukdomar kallas för autoimmuna sjukdomar.
Immunförsvaret startar en inflammation i leden.
Då blir det för mycket ledvätska där. Ledvätska finns runt leden och fungerar som ett smörjmedel så att leden kan röra sig mjuk och lätt. När det blir för mycket ledvätska blir leden svullen och varm. Det gör ont. Man blir stel och kan få svårt att böja leden. Ofta är stelheten värst på morgonen eller när man har suttit stilla länge. Det brukar bli bättre under dagen. Det onda brukar vara värst när man rör sig och använder leden.
Inflammationen gör att man känner sig trött.
Ibland kan det nästan kännas som influensa. Många blir väldigt trötta på eftermiddagen och kvällen. Sedan kan det ändå vara svårt att sova eftersom man har ont och känner sig stel. En del blir så trötta av allt det här att de har svårt att koncentrera sig i skola. Det kan också vara svårt att orka göra kul grejer på fritiden.
En del sorters JIA kan påverka flera delar av kroppen.
Om man till exempel har fått inflammation i käkleden kan det hända att underkäken inte växer som den ska. Då får man hjälp hos tandläkaren. En del får inflammation i ögat. Då får man kolla upp ögonen med jämna mellanrum så att de mår bra.
Om du ofta har stela och ömma leder ska du gå till doktorn.
Men det kan vara svårt att veta om dina problem beror på JIA eller på något annat. Därför behöver doktorn undersöka dig noga. Du kan behöva träffa doktorn flera gånger. Då får du berätta hur du mår, hur länge du har haft det jobbigt med lederna och när på dygnet du brukar må sämst. Du kommer att få ta blodprov. Du kan också behöva göra röntgenundersökningar så att doktorn kan se hur du ser ut inuti.
Det finns inget som kan ta bort JIA helt.
Men det finns saker som gör att sjukdomen lugnar ned sig. Det kallas för att sjukdomen går i remission. Till exempel finns mediciner som gör att inflammationen minskar. Då gör det mindre ont. Den medicinen kan man äta som tabletter. Eller så får man åka till sjukhuset. Där får man medicinen genom en liten plastslang direkt in i ett blodkärl. Det finns en annan medicin också som man sprutar in i leden. Om du ska få en sådan spruta kan du få en bedövningssalva så att sticket känns mindre. Eller så kan du få sova med hjälp av narkos när medicinen sprutas in i leden och då känner du ingenting. Du kan behöva ta sprutor hemma också. I så fall får du hjälp av en vuxen som visar hur du ska göra. För att du ska kunna röra dig så bra som möjligt kan du få hjälp av en fysioterapeut. En fysioterapeut är expert på kroppens rörelser.
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!
Vill du veta mer?
Snabba frågor - Snabba svar
Frågor och svar
Att JIA kan vara så olika från dag till dag, och vecka till vecka, är en av de saker som folk ofta har svårt att fatta. De tänker ”ont i lederna, ojdå” och så tar det stopp där.
Ta ett snack med din lärare och förklara. Det bästa är kanske om hen frågar inför varje lektion hur du känner. Är det inget du vill ta inför klassen kan ni komma överens om att du mejlar. Lyssnar inte läraren, prata med rektor eller din mentor.
Smarta gympalärare förbereder två olika lektioner – en med hopp och spring och en med något mer skonsamt, och låter sedan alla elever välja vad de ska göra. De dagar du inte pallar att ta i till max kommer du garanterat att få sällskap av andra, som också hellre gör något softare.
Om läraren inte lyssnar på dig, får du be en förälder kanske din sjukgymnast att sköta snacket!
Att JIA kan vara så olika från dag till dag, och vecka till vecka, är en av de saker som folk ofta har svårt att fatta. De tänker ”ont i lederna, ojdå” och så tar det stopp där.
Ta ett snack med din lärare och förklara. Det bästa är kanske om hen frågar inför varje lektion hur du känner. Är det inget du vill ta inför klassen kan ni komma överens om att du mejlar. Lyssnar inte läraren, prata med rektor eller din mentor.
Smarta gympalärare förbereder två olika lektioner – en med hopp och spring och en med något mer skonsamt, och låter sedan alla elever välja vad de ska göra. De dagar du inte pallar att ta i till max kommer du garanterat att få sällskap av andra, som också hellre gör något softare. Om läraren inte lyssnar på dig, får du be en förälder kanske din sjukgymnast att sköta snacket!
Det är jättesvårt till en början att veta om någon har JIA eller inte. Man brukar säga att JIA är en uteslutningsdiagnos. Det betyder att om läkarna kan utesluta allt annat, så kommer de fram till att du har JIA.
Att du verkligen blir noggrant utredd är faktiskt en fördel, även om det så klart är segt och trist att vänta. Men ju mer exakt diagnos läkarna kan ställa, desto bättre behandling kommer du att få. Vid JIA är det jättevanligt att man provar olika mediciner och kombinationer av mediciner, för att se vad som funkar för just dig
Om du har ont och väntar på diagnos, så säg till. Smärtlindrande kan du alltid få, det gör det inte svårare att ställa diagnosen.
Immunförsvar
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet. Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera. De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
Inflammation
När väldigt många baciller växer på ett och samma ställe någonstans i kroppen får man en infektion. Om man till exempel har massor av baciller i örat, kallar man det öroninfektion. En
infektion kan man ha precis var som helst i kroppen.
Inflammation är det sammanfattande namnet på allt som händer när kroppens immunförsvar reagerar på något. På stället där man har en inflammation får man en rodnad och en svullnad, det
gör ont och man är lite varmare än normalt.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
När kroppen attackeras av främmande bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Man blöder faktiskt också när man bryter ett ben, ibland så mycket att det kan vara farligt. Men om inte huden går sönder syns det inte alltid att det blöder eftersom blodet stannar kvar inuti kroppen.
När man drar i fingret så blir fingret längre. Vi har flera olika ben i varje finger och leder mellan varje ben – det är det som gör att vi kan böja på fingrarna. Man kan inte dra ut själva benen i
fingret utan det som blir längre är mellanrummet mellan benen, alltså lederna. När lederna åker isär så blir det ett knakande eller knäppande ljud.
När du bockar dig så sträcker du en massa muskler som finns i nacken. Men du sträcker även något som kallas hjärnhinnan. Den finns runt hjärnan, men den går också nerför nästan hela ryggen. När man sträcker musklerna och hjärnhinnan så gör det ont. Det är ungefär som att sträcka i låret för mycket, det gör ju också ont. Och när du bockar dig så sträcker du mest i nacken. Om en person har hjärnhinneinflammation så kan doktorn kolla det genom att be patienten bocka, och då gör det förskräckligt ont. Så ont att den som är sjuk inte ens kan böja nacken.
Unga Reumatiker arbetar för att alla barn och unga, som har en reumatisk sjukdom, ska kunna leva ett bra liv. Det betyder till exempel att man ska kunna vara med på olika aktiviteter. Och att man ska få bra hjälp och behandling.
