Influensa är som en förkylning med extra allt. Febern blir högre, huvudet gör ondare, halsen blir rossligare och hostan blir skrälligare. Dessutom får man ont i kroppen och känner sig helt slut.
Influensa brukar komma snabbt.
Plötsligt har man hög feber. Det gör ont i musklerna, i huvudet och i halsen. Man känner sig svag, supertrött och frusen. Sedan kommer hostan. Små barn kan också må illa och kräkas, få ont i magen och löst bajs som kallas diarré.
Influensa är vanligast på vintern och beror på virus.
Virus smittar. Den som har influensa nyser eller hostar ut stora eller små droppar av spott. I dropparna finns virus. De minsta dropparna är så små att de svävar i luften en stund. Då kan andra personer andas in dem och bli smittade. Och om ett litet barn har influensa och suger på en leksak så kommer det spott – med virus i – på leksaken. Viruset kan sedan finnas kvar på leksaken ett tag. Om någon annan tar på leksaken fastnar viruset på personens händer. När personen sedan stoppar fingrarna i munnen eller kliar sig i ögonen eller i näsan kommer viruset in i kroppen.
Influensa går över efter ungefär en vecka.
Sedan kan man känna sig trött och ha hosta i ett par veckor till. Om man fortsätter att känna sig sjuk och mår sämre och sämre ska man kontakta sjukvården. Då kan man ha råkat ut för något annat än en vanlig influensa eller så behöver man få medicin för att bli frisk.
Om du har fått influensa finns det flera saker som du göra för att må bättre.
Du kan dricka mycket. Vätska gör att slemmet i halsen och snoret blir mindre segt och går lättare att hosta upp eller fräsa ut. Om du har feber är det särskilt viktigt att dricka mycket. För om du har feber blir du lättare uttorkad. Därför behöver du fylla på med vätska. Drick ofta och lite i taget. Om febern är väldigt hög kan du behöva ta medicin. Om du behöver medicin ska du alltid be en vuxen om hjälp så att du tar rätt medicin och lagom mycket. Om du har ont i halsen kan det vara skönt att dricka något som är varmt. Eller att äta något som är kallt som till exempel isglass.
När du har influensa ska du tvätta händerna ofta.
Du ska också stanna hemma så att du inte smittar andra. Du ska vila men tänk på att det är bra att gå upp och röra lite på kroppen ibland. Du kan få vaccin mot influensa om du har någon annan sjukdom som gör att du kan bli extra sjuk av influensa.
Bakterier är supersmå och består bara av en enda cell. De flesta bakterier är inte farliga. Många är faktiskt bra för oss! Vi har till exempel snälla bakterier i munnen och magen som hjälper till att smälta maten. Men det finns också elaka bakterier som kan göra oss sjuka. Av sådana bakterier kan man få många olika sjukdomar som exempelvis urinvägsinfektion, halsfluss eller scharlakansfeber. En del elaka bakterier kan smitta. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka. Smittsamma bakterier kan finnas i en sjuk persons spott, snor, sår eller bajs. De kan också finnas i smutsigt vatten.
Virus är pyttepyttesmå. De tar sig in i kroppens celler. Där gör de nya virus som sprider sig i kroppen. Av virus kan man till exempel få förkylning, influensa eller vattkoppor. Virus är smittsamma. Det betyder att de sprider sig så att fler blir sjuka.
Immunförsvaret skyddar kroppen från elaka bakterier, virus, svampar och parasiter som kan göra oss sjuka. En viktig del av immunförsvaret är de vita blodkropparna. De fungerar som kroppens soldater och finns i blodet.
Om ett virus kommer in i kroppen skyndar sig de vita blodkropparna dit. De fångar viruset och tar det till en lymfkörtel. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar ett vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler sådana virus sätter de sig fast på dem som små flaggor. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera.
De vita blodkropparna går då till attack och dödar alla virus som har en antikropp på sig. När de vita blodkropparna har dödat alla virus blir man frisk igen. Det bästa är att immunförsvaret minns viruset. Om samma virus försöker smitta dig igen vet lymfkörtlarna direkt vilket vapen de ska använda. Då kan de vita blodkropparna börja kämpa direkt!
En infektion betyder att något har kommit in i kroppen och gjort dig sjuk. Det kan vara bakterier, virus, svampar eller små parasiter. De tar sig in i kroppen genom öppningar som till exempel genom ett sår, munnen, näsan eller urinröret. Sjukdomar som beror på bakterier, virus, svampar eller parasiter kallas infektioner. Exempel på infektioner är urinvägsinfektion, influensa, vattkoppor, lunginflammation, fotsvamp och skabb.
Svampar finns alltid på huden, i munnen, i tarmarna, på snoppen och i snippan. Det har alla och det är inte farligt. Svamparna är pyttesmå. Oftast har de bara en enda cell i sin kropp. Man brukar inte märka svamparna men om något händer så att de blir för många brukar det klia och svida. Ibland går det över av sig själv. Ibland behöver man medicin.
Parasiter är små varelser som lever på eller i någon annans kropp. Huvudlusen är ett exempel på en parasit. Lusen bor i människors hår och lever på att dricka människors blod. Springmask är en annan parasit som vill bo i människans tarm. De lever på att äta vitaminer och mineraler från maten som åker genom tarmen. Det finns många olika sorters parasiter. En del parasiter kan leva i kroppen utan att man märker dem. Andra mår man dåligt av.
Smitta betyder att en sjukdom sprider sig så att fler blir sjuka. En person som till exempel har halsfluss kan nysa och hosta ut halsflussbakterier i luften. Sedan kan andra personer andas in halsflussbakterierna och bli sjuka. Då har de blivit smittade.
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig. Om ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit kommer in i kroppen startar immunförsvaret en inflammation för att skydda dig. Då skickar kroppen ut ett ämne som heter histamin. Histamin gör att blodkärlen blir större. Det är bra för då kan de vita blodkroppar komma fram snabbare. De vita blodkropparna finns i blodet och är kroppens soldater. De attackerar det som gör dig sjuk. När blodkärlen blir större kan det göra lite ont, kännas varmt, svullet och huden kan bli röd. Det är så kroppen visar att du har en inflammation och att immunförsvaret jobbar för att göra dig frisk igen.
Var är lite gult och kladdigt. När immunförsvaret slåss mot en infektion kan det bli var. Var består av vita blodkroppar och av bakterier eller virus som har dött. Var visar alltså att det pågår ett krig mellan vita blodkroppar och bakterier eller virus.
Körtlar tillverkar olika saker som behövs i kroppen. Det finns till exempel svettkörtlar som tillverkar svett. Och spottkörtlar som tillverkar spott. Och tårkörtlar som tillverkar tårar. Det finns talgkörtlar som gör talg så att huden håller sig mjuk. Bukspottskörteln gör insulin som behövs för att cellerna ska kunna ta emot energi. Andra körtlar hjälper immunförsvaret. Sådana körtlar finns bakom näsan och på andra ställen i kroppen.
Lymfkörtlar är en viktig del av immunförsvaret. De skyddar kroppen från virus, bakterier och annat som kan göra oss sjuka. Lymfkörtlar finns på många ställen i kroppen som till exempel under hakan, på halsen, i nacken, bakom öronen, i armhålorna och i magen. De ser ut som små bönor. De minsta är bara två millimeter, och de största är ungefär två centimeter. När du till exempel blir förkyld jobbar lymfkörtlarna extra hårt. Det är för att många vita blodkroppar kommer dit. De vita blodkropparna är kroppens soldater. De fångar förkylningsvirus och tar dem till lymfkörtlarna. Där undersöker de hur viruset ser ut och tillverkar vapen mot det. Det vapnet kallas antikropp. Lymfkörtlarna skickar sedan ut massor av antikroppar i blodet. När antikropparna hittar fler virus sätter de sig fast som små flaggor på dem. Flaggan visar andra vita blodkroppar att de ska attackera viruset. De vita blodkropparna dödar alla virus som har en antikropp på sig. När det är klart blir du frisk igen. Man kan alltså säga att lymfkörtlarna är små fabriker som gör vapen för att bekämpa sjukdomar. När lymfkörtlarna jobbar hårt kan de bli svullna och ömma. Då känns de som små kulor under huden. Det är helt normalt och betyder att immunförsvaret gör sitt jobb!
Snor innehåller massor av olika saker: slem, vatten, baciller, smuts och försvarsceller från kroppen. Olika mycket av de här sakerna finns i snoret och därför kan snoret ha olika färg. Näsan har vi för att lukta med, men den fungerar också som ett skydd som rensar luften från smuts innan luften kommer ner i lungorna. Snoret i
näsan fångar upp smutsen. Om man varit ute och lekt och kanske spelat fotboll på en dammig grusplan, är snoret nästan svart av smuts på kvällen.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Feber
Det är olika hur dåligt man mår när man har feber. En del människor känner sig väldigt sjuka om de har 38 graders
feber, medan andra knappt känner av det alls. Det har hänt att personer haft hela 45 graders feber och ändå överlevt, även om de flesta av oss skulle ha dött av så hög feber. För att febern ska gå ner kan man ta medicin. Man kan också kyla ner kroppen med kalla handdukar eller is.
Det finns många orsaker till att man får feber. Den vanligaste orsaken är att det kommer in baciller (bakterier eller virus) i kroppen. Kroppens försvarskrigare, immunförsvaret, börjar då kriga
mot bacillerna för att försöka jaga bort dem ur kroppen. Försvarskrigarna
skickar ut kemiska ämnen för att ta död på bacillerna. Under striden går både baciller och försvarskrigare sönder. En
del av de kemiska ämnena och små delar från bacillerna påverkar det ställe i hjärnan som bestämmer vilken temperatur vi ska ha i kroppen (termoreglerandecentrat). Man kan säga att kroppens termostat ställs om till en högre temperatur när den kämpar
mot bakterier och vi får feber. Bakterierna tycker inte om för hög
temperatur. Forskare tror också att vissa försvarskrigare fungerar bättre vid feber. Det kan alltså vara för att vi snabbare ska bli friska som vi får feber.
När vi får feber börjar vi frysa för att kroppen tror att det är kallt runt oss. När vi fryser försöker kroppen spara så mycket värme som möjligt. Och för att inte förlora värme stänger kroppen av
blodet till vissa delar som till exempel händerna och fötterna. Kroppen tycker att det är viktigare att spara värmen till hjärtat och hjärnan och styr värmen dit i stället. Vi skulle ju överleva om vi förfrös en hand, men om vi förfrös hjärtat skulle vi dö.
När kroppen attackeras av främmande bakterier och virus måste den försvara sig. Människan har jättemånga små
försvarssoldater i blodet, de vita blodkropparna, som försvarar kroppen mot infektioner och sjukdomar.
Tillsammans bildar de immunförsvaret. När bakterier och virus kommer in i kroppen går kroppens soldater till attack och utkämpar en strid. Det är den här kampen som gör att vi känner oss sjuka.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Snor bildas hela tiden i näsan och fungerar som ett skydd för näsan. När någonting irriterar insidan av näsan, till exempel baciller eller smuts, vill näsan skydda sig. Då bildas extra mycket
snor så att det som irriterar ska rinna ut med snoret.
Vaccination
När man vaccinerar mot en sjukdom, till exempel röda hund, sprutar man in delar av eller redan döda röda hund-baciller i kroppen. Inte så mycket att man blir sjuk, utan bara så att kroppens försvarskrigare lär sig känna igen bacillerna. Nästa gång de angriper kroppen kan de snabbt jagas ut
eftersom kroppens immunförsvar, försvarskrigarna, känner igen bacillerna. Därför har vi inte kvar de sjukdomar som vi vaccinerar mot: mässlingen, påssjuka, röda hund, polio, kikhosta, struplocksinfektion, stelkramp och difteri. Många av de här sjukdomarna är farliga och kan ge skador för livet. Därför vaccineras alla barn. Om vi skulle sluta vaccinera mot de här sjukdomarna skulle de komma tillbaka.
När vi andas strömmar luften med syre ner i halsen och genom luftstrupen. Luftstrupen delas upp i två luftrör som leder ner till varsin lunga. Inne i lungorna delar luftrören upp sig i något som heter bronker och ser ut som grenar med många olika kvistar. Omkring de tunnaste kvistarna, längst ut på grenarna finns små, små ballonger som kallas alveoler, man skulle kunna likna alveolerna vid små luftballonger. Alveolerna är väldigt tunna och omkring dem finns ett nät av blodkärl för att syre och koldioxid ska kunna passera. Det är nämligen här syret från inandningsluften och koldioxid från blodkärlen byter plats. Syret följer med blodet ut i kroppen och koldioxiden följer med luften som du andas ut.
I luften finns en gas som heter syre som vi inte kan leva utan. Cellerna som är kroppens byggstenar behöver syre för att kunna arbeta och överleva. När vi andas in åker syre ner i lungorna. I lungorna finns en massa blodkärl med blod som transporterar syret runt i kroppen ut till cellerna. När vi andas ut gör kroppen sig av med avfallsprodukten koldioxid som bildas när cellerna arbetar. Och vet du vad? Vi andas in och ut omkring 20.000 gånger varje dag – på väg till skolan eller arbetet, när vi idrottar, äter och sover. En människa kan överleva några veckor utan mat och några dagar utan vatten, men bara några få minuter utan att andas.
Det kan finnas flera orsaker till att man tappar andan. Kroppen vill veta när du ska sluta andas in luft i lungorna. Det gör den med hjälp av små receptorer som sitter i lungorna. De känner när lungorna sträcks ut och skickar då
signaler till din hjärna att sluta dra in luft.
När man får ett hårt slag i magen eller ryggen så händer det att lungorna sträcks ut fast man inte har andats in. Då luras hjärnan att tro att vi inte ska andas in mer. Alltså kan vi inte andas in precis efter ett slag i magen. Men efter en stund så märker kroppen att lungorna inte är fyllda med luft och då börjar vi andas igen. Men smärtan man känner har nog också betydelse för hur kroppen reagerar.
