Barnreumatism – JIA

Barnreumatism gör att man får ont i en eller flera leder i kroppen. Sjukdomen kan växla så att man mår väldigt dåligt ett tag. Sedan kan det komma en tid då man inte märker den alls.

Barnreumatism heter också Juvenil Idiopatisk Artrit. Juvenil är ett annat ord för ung och betyder att det bara är barn som får sjukdomen. Idiopatisk betyder att man inte vet vad sjukdomen beror på. Artrit betyder att en eller flera leder blir sjuka. Det är ett ganska långt namn. Därför säger man oftast bara förkortningen JIA.

JIA är en sjukdom som sätter sig i en eller flera leder. Leder finns inuti kroppen där olika skelettdelar möts. Lederna fungerar som gångjärn mellan skelettdelarna. De gör att vi kan böja till exempel fingrarna, tårna, knäna och nacken. JIA märks genom att det gör ont och känns stelt i en eller flera leder.

Det finns många olika sorters JIA. Hos en del börjar sjukdomen lite försiktigt. Då blir man sakta mer och mer stel och får ont. Andra får plötsligt feber och ont. En del sorters JIA går över när man blir vuxen. Andra sorter börjar när man är barn och finns sedan kvar hela livet.

JIA beror på att immunförsvaret bråkar. Immunförsvaret är väldigt viktig. Det skyddar kroppen mot farliga saker som bakterier, virus, svampar och parasiter. Om man har JIA har immunförsvaret fått för sig att även lederna är farliga. Immunförsvaret börjar alltså kriga mot kroppens egna leder. Sådana sjukdomar kallas för autoimmuna sjukdomar.

Immunförsvaret startar en inflammation i leden. Då blir det för mycket ledvätska där. Ledvätska finns runt leden och fungerar som ett smörjmedel så att leden kan röra sig mjuk och lätt. När det blir för mycket ledvätska blir leden svullen och varm. Det gör ont. Man blir stel och kan få svårt att böja leden. Ofta är stelheten värst på morgonen eller när man har suttit stilla länge. Det brukar bli bättre under dagen. Det onda brukar vara värst när man rör sig och använder leden.

Inflammationen gör att man känner sig trött. Ibland kan det nästan kännas som influensa. Många blir väldigt trötta på eftermiddagen och kvällen. Sedan kan det ändå vara svårt att sova eftersom man har ont och känner sig stel. En del blir så trötta av allt det här att de har svårt att koncentrera sig i skola. Det kan också vara svårt att orka göra kul grejer på fritiden.

En del sorters JIA kan påverka flera delar av kroppen. Om man till exempel har fått inflammation i käkleden kan det hända att underkäken inte växer som den ska. Då får man hjälp hos tandläkaren. En del får inflammation i ögat. Då får man kolla upp ögonen med jämna mellanrum så att de mår bra.

Om du ofta har stela och ömma leder ska du gå till doktorn. Men det kan vara svårt att veta om dina problem beror på JIA eller på något annat. Därför behöver doktorn undersöka dig noga. Du kan behöva träffa doktorn flera gånger. Då får du berätta hur du mår, hur länge du har haft det jobbigt med lederna och när på dygnet du brukar må sämst. Du kommer att få ta blodprov. Du kan också behöva göra röntgenundersökningar så att doktorn kan se hur du ser ut inuti.

Det finns inget som kan ta bort JIA helt. Men det finns saker som gör att sjukdomen lugnar ned sig. Det kallas för att sjukdomen går i remission. Till exempel finns mediciner som gör att inflammationen minskar. Då gör det mindre ont. Den medicinen kan man äta som tabletter. Eller så får man åka till sjukhuset. Där får man medicinen genom en liten plastslang direkt in i ett blodkärl. Det finns en annan medicin också som man sprutar in i leden. Om du ska få en sådan spruta kan du få en bedövningssalva så att sticket känns mindre. Eller så kan du få sova med hjälp av narkos när medicinen sprutas in i leden och då känner du ingenting. Du kan behöva ta sprutor hemma också. I så fall får du hjälp av en vuxen som visar hur du ska göra. För att du ska kunna röra dig så bra som möjligt kan du få hjälp av en fysioterapeut. En fysioterapeut är expert på kroppens rörelser.

Frågor och svar

Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Lär dig ännu mer

  • Unga Reumatiker

    Unga Reumatiker

    Unga Reumatiker arbetar för att alla barn och unga, som har en reumatisk sjukdom, ska kunna leva ett bra liv. Det betyder till exempel att man ska kunna vara med på olika aktiviteter. Och att man ska få bra hjälp och behandling.

    ungareumatiker.se/

  • Narkoswebben

    Narkoswebben

    Narkoswebben är en webbplats där barn, ungdomar och närstående kan lära sig mer om hur det är att vara på sjukhus och vad som händer före, under och efter narkos och operation.

    www.narkoswebben.se/