PJS är en förkortning.
Förkortningen står för Peutz Jeghers Syndrom. Namnet är satt efter de två läkare som upptäckte sjukdomen. De hette Johannes Peutz och Joseph Jeghers.
PJS gör att man får polyper.
Polyper ser ut som små, mjuka pluppar. Den här sortens polyper gillar att växa i tarmen och magen. Där finns det slemhinna. Slemhinna är som en lite slemmig tapet som sitter på insidan av tarmen och magsäcken. Polyper växer alltid i just slemhinnor.
Av polyperna kan man få problem.
När polyperna växer och blir stora kan det bli trångt för bajset i tarmen. Då kan man få ont i magen. Det kan också bli stopp i tarmen och det kallas för tarmvred. Stora polyper kan också börja blöda. Om det händer kan man ibland se att det är blod i bajset. Ibland ser man inget blod men om det blöder länge från en polyp kan man till slut få blodbrist. Då blir man väldigt trött.
PJS kan göra att man får fräknar också.
De brukar sitta på och runt läpparna och inne i munnen. En del får fräknar på fingrarna och tårna också.
PJS är ärftligt.
Ärftlighet betyder man får vissa saker från sina föräldrar. Om din mamma till exempel har brunt hår kan du få samma färg på ditt hår. Man kan också ärva sjukdomar. Så ärftlighet handlar om att man får med sig olika saker från sina föräldrar när man föds. Det kan vara både bra och dåliga saker.
Det man ärver kallas gener.
Man får hälften av sina gener från mamman. De generna kommer från mammans ägg. Andra hälften av generna får man av sin pappa. De kommer från pappans spermier. Generna finns i cellerna och fungerar ungefär som en receptbok. Receptet talar om hur cellen och kroppen ska växa och fungera. Ibland kan det tyvärr finnas knas i receptboken. Så har det blivit när man har PJS. Då har man en gen där receptet säger till kroppen att börja göra polyper i tarmen och magen.
Ibland kommer PJS av sig själv.
Det betyder att man inte har ärvt genen från sina föräldrar. I så fall har felet i genen bara hänt helt plötsligt när barnet växte i mammans mage. Man vet inte varför.
För att veta om du har PJS behöver du ta ett blodprov.
I blodprovet ser man dina gener. Om du har PJS kommer du att få göra flera undersökningar i sjukvården.
En undersökning heter koloskopi.
Då tittar en läkare in i din tarm för att leta rätt på polyperna. Man för in en liten kamera genom ditt rumphål. Kameran sitter längst fram på en mjuk slang. Då ser man var polyperna sitter och tar bort dem. När du gör koloskopi får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
En annan undersökning heter gastroskopi.
Då för en läkare in kameran genom din mun och ned genom halsen. När du gör gastroskopi får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Du behöver också undersöka tarmen med magnetkamera.
Då ser läkaren hur många och hur stora polyper du har i tarmen.
Undersökningarna gör du hela livet.
Det är ett sätt att hålla kroppen frisk. Och man måste göra undersökningarna flera gånger. För polyper är envisa och brukar komma tillbaka efter att man tagit bort dem. Du kan behöva göra undersökningarna en gång per år eller kanske vartannat år. Det beror på hur många polyper som just du har och hur stora de är.
Vissa saker hänger ihop med JPS.
Om du är kille och har JPS kan du lättare få cancer i pungkulorna. Därför får du undersöka testiklarna med ultraljud. Det är för att vara på den säkra sidan. Då kan läkarna märka om kroppen börjar må dåligt. I så fall kan de snabbt börja behandla så att du slipper bli sjuk.