JP är en förkortning.
Förkortningen står för Juvenil Polypos. Ordet polypos förklarar att det handlar om att man får polyper. Polyper ser ut som små, mjuka pluppar. Den här sortens polyper gillar att växa i tarmen och magen. Där finns det slemhinna. Slemhinna är som en lite slemmig tapet som sitter på insidan av tarmen och magsäcken. Polyper växer alltid i just slemhinnor. I namnet finns också ordet juvenil. Det betyder ung. Polypen heter så för att den kommer redan när man är barn.
Polyperna kan göra att man får problem.
När polyperna växer och blir stora kan det bli trångt för bajset i tarmen. Då kan man få ont i magen. Det kan också bli stopp i tarmen och det kallas för tarmvred. Stora polyper kan också börja blöda. Om det händer kan man ibland se att det är blod i bajset. Ibland ser man inget blod men om det blöder länge från en polyp kan man till slut få blodbrist. Då blir man väldigt trött.
JP är ärftligt.
Ärftlighet betyder man får vissa saker från sina föräldrar. Om din mamma till exempel har brunt hår kan du få samma färg på ditt hår. Man kan också ärva sjukdomar. Så ärftlighet handlar om att man får med sig olika saker från sina föräldrar när man föds. Det kan vara både bra och dåliga saker.
Det man ärver kallas gener.
Man får hälften av sina gener från mamman. De generna kommer från mammans ägg. Andra hälften av generna får man av sin pappa. De kommer från pappans spermier. Generna finns i cellerna och fungerar ungefär som en receptbok. Receptet talar om hur cellen och kroppen ska växa och fungera. Ibland kan det tyvärr finnas knas i receptboken. Så har det blivit när man har JP. Då har man en gen där receptet säger till kroppen att börja göra polyper i tarmen och magen.
Ibland kommer JP av sig själv.
Det betyder att man inte har ärvt genen från sina föräldrar. I så fall har felet i genen bara hänt helt plötsligt när barnet växte i mammans mage. Man vet inte varför.
För att veta om du har JP behöver du ta ett blodprov.
I blodprovet ser man dina gener. Om du har JP kommer du att få göra olika undersökning i sjukvården.
En undersökning heter koloskopi.
Då tittar en läkare in i din tarm för att leta rätt på polyperna. Man för in en liten kamera genom ditt rumphål. Kameran sitter längst fram på en mjuk slang. Då ser man var polyperna sitter och tar bort dem. När du gör koloskopi får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
En annan undersökning heter gastroskopi.
Då för en läkare in kameran genom din mun och ned genom halsen. När du gör gastroskopi får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Undersökningarna gör du hela livet.
Det är ett sätt att hålla kroppen frisk. Och man måste göra undersökningarna flera gånger. För polyper är envisa och brukar komma tillbaka efter att man tagit bort dem. Du kan behöva göra undersökningarna en gång per år eller kanske vartannat år. Det beror på hur många polyper som just du har och hur stora de är.
Vissa saker hänger ihop med JP.
De flesta polyper är inte farliga men just den här sorten kan bli cancer. Därför måste man hålla kolla på dem och ta bort dem. När man har JP är det också lättare att få problem med hjärtklaffarna. Det är ett slags små dörrar som finns inne i hjärtat och som hjälper blodet att rinna åt rätt håll. Därför kan du få undersöka hjärtat för att se om det mår bra. Man kan också ha små blodkärl i slemhinnorna som lätt börjar blöda. I näsan har man mycket slemhinnor och om blodkärlen lätt börjar blöda kan man lättare få näsblod.