FAP är en förkortning.
Förkortningen står för Familjär Adenomatös Polypos.
Ordet familjär förklarar att FAP finns i familjen.
Då säger man att det är ärftligt. Ärftlighet betyder man får vissa saker från sina föräldrar. Om din mamma till exempel har brunt hår kan du få samma färg på ditt hår. Man kan också ärva sjukdomar. Så ärftlighet handlar om att man får med sig olika saker från sina föräldrar när man föds. Det kan vara både bra och dåliga saker.
Det man ärver kallas gener.
Man får hälften av sina gener från mamman. De generna kommer från mammans ägg. Andra hälften av generna får man av sin pappa. De kommer från pappans spermier. Generna finns i cellerna och fungerar ungefär som en receptbok. Receptet talar om hur cellen och kroppen ska växa och fungera. Ibland kan det tyvärr finnas knas i receptboken. Så har det blivit när man har FAP. Då har man fått en gen där receptet säger till kroppen att börja göra polyper i tarmen.
Polypos betyder att det är många polyper.
Polyper ser ut som små mjuka, pluppar. När man har FAP får man massor av polyper. Just de här polyperna gillar att växa i tarmen. Där finns det slemhinna. Slemhinna är som en lite slemmig tapet som sitter på insidan av tarmen. Polyper växer alltid i just slemhinnor.
Adenomatös betyder att man måste hålla koll.
En adenomatös polyp är inte farlig men i värsta fall kan den bli till cancer när den växer. Därför vill man upptäcka polyperna snabbt så att man kan ta bort dem innan de kanske ändrar sig och blir farliga.
Ibland kommer FAP av sig själv.
Det betyder att man inte har ärvt genen från sina föräldrar. I så fall har felet i genen bara hänt helt plötsligt när barnet växte i mammans mage. Man vet inte varför.
För att veta om du har FAP behöver du ta ett blodprov.
I blodprovet ser man dina gener. Om du har FAP kommer du att få göra en undersökning som heter koloskopi.
Koloskopi gör man på sjukhus.
Då tittar en läkare in i din tarm för att leta rätt på polyperna. Man för in en liten kamera genom ditt rumphål. Kameran sitter längst fram på en mjuk slang. Då ser man var polyperna sitter och tar bort dem. När du gör koloskopi får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Sådana undersökningar gör du hela livet.
Det är ett sätt att hålla kroppen frisk och slippa cancer. Och man måste göra undersökningarna flera gånger. För polyper är envisa och brukar komma tillbaka efter att man tagit bort dem. Du kan behöva göra undersökningen en gång per år eller kanske vartannat år. Det beror på hur många polyper som just du har och hur stora de är.
Ibland behövs en operation.
Så kan det vara om du har väldigt många polyper. Då kan du behöva ta bort en del av tarmen. Men det är ovanligt att barn och tonåringar behöver göra det. Om du behöver opereras få du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Vissa saker hänger ihop med FAP.
Till exempel har du lättare att få fettknölar. En fettknöl är en knöl i huden som kan finnas var som helst på kroppen. Små fettknölar syns oftast inte men man kan känna dem under huden. Ett annat namn för fettknöl är lipom. Du kan också lättare få små skelettknölar som oftast kommer på huvudet eller käken. De kallas osteom. Ingen av de här knölarna är farliga men om de sitter på ett obekvämt ställe kan man ta bort dem.