Ett navelbråck brukar se ut som en liten bula vid naveln. Ofta syns bulan tydligare när man står upp eller när man hostar. Den kan också synas extra mycket när man anstränger sig och spänner magen. Det kan till exempel hända när man tar i och bajsar. Ett navelbråck brukar inte göra ont.
Bukhinnan är som en tunn vägg.
Den finns i magen för att alla delar ska stanna kvar på sin rätta plats. Om man har ett navelbråck hänger en del av bukhinnan ut som en liten påse under huden i naveln. Då kan det hända att en liten bit av tarmen lägger sig i påsen. Det är då det blir det en bula i naveln. Det är denna bula som kallas för ett navelbråck. Navelbråck är något man föds med.
En doktor kan ta reda på om du har ett navelbråck genom att känna på din mage.
Navelbråck växer oftast bort av sig själv. Om det inte gör det kan du behöva opereras. Under operationen får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Nej, för det mesta gör det inte ont. Ett navelbråck brukar se ut som en liten bula vid naveln. Navelbråck är något man föds med, så det är inte något du kan få helt plötsligt.
Det beror på att en liten bit av bukhinnan hänger ut som en liten påse under huden i naveln. Bukhinnan är som vägg i magen, som ska se till att alla delar ska stanna kvar på sin rätta plats. Men om väggen buktar lite, blir det en liten påse. Då kan det hända att en liten bit av tarmen lägger sig i påsen.
Ja, det kan man. Om du har en sådan här liten bula kan en doktor ta reda på om du har ett navelbråck genom att känna på din mage. Navelbråck växer oftast bort av sig själv. Om det inte gör det kan du behöva opereras. Under operationen får du sova gott och kommer inte känna något alls.
Visst kan det hända att man blir bajsnödig när man sover, men det är mycket ovanligt. För att man ska bli bajsnödig måste bajset åka till slutet av
tarmarna och det gör det bara när tarmarna rör sig. Oftast rör sig tarmarna när vi äter mat. Då måste den mat som redan finns i tarmarna flytta sig för att
den nya maten ska få plats. En av orsakerna till att vi sällan blir bajsnödiga på natten är att vi inte äter lika mycket på kvällen som på dagen – och vi äter
ju ingenting när vi sover. Därför behöver heller inte tarmarna flytta på den mat som redan finns där och tarmarna kommer därför inte i rörelse som på dagen så att vi blir bajsnödiga.
Maten som du äter åker genom magen och tarmarna och kommer till slut ut som bajs. Färgen på bajset bestäms av något som heter gallvätska och som
finns i en blåsa i magen – gallblåsan.
Gallvätskan hjälper tarmarna att smälta maten. På resan genom tarmarna ändrar gallvätskan färg till brun. Ju längre tid det tar för maten att åka genom tarmarna desto brunare blir bajset. När man till exempel har diarré och maten
åker snabbt genom kroppen, hinner inte gallvätskan bli så brun och bajset som då kommer ut är ljusbrunt. Om det skulle bli stopp i gallblåsan så att det inte kommer någon gallvätska alls till tarmarna blir bajset helt vitt och det är inte bra. Det är alltså helt naturligt och friskt med brunt bajs. En människa bajsar ungefär 50 kilo bajs på ett år. Under ett helt liv blir det mer än 4 ton (4 000 kilo)!
I magen precis som på huden har vi små känselkroppar som börjar skicka signaler till hjärnan om de tror att det händer något farligt i magen. Signalerna måste upp till hjärnan för att vi ska
kunna känna att det gör ont. Det finns
flera hundra sjukdomar som gör att man kan få ont i magen.
