En böld är som en bula fylld med var. Var är lite gult och kladdigt. Ibland får man en varböld precis vid rumphålet. Det kan kännas obehagligt och göra ont. En böld i rumpan heter analabcess.
En böld i rumpan beror på bakterier.
Om man har råkat få en spricka i huden vid rumphålet kan bakterierna hamna i sprickan. De kan också bli instängda i en körtel som finns i ändtarmen. När något av det händer kan man få en böld i rumpan. Bölden blir svullet av allt var som samlas i den. Den gör ont och man kan få feber.
Om du har en böld i rumpan behöver en doktor undersöka dig.
Doktorn tittar och känner försiktigt på bölden. Du kan få göra en undersökning med ultraljud. Ibland går bölden bort av sig själv. Men oftast behöver man hjälp att tömma ut varet ur bölden. Sådan hjälp får du på sjukhus. Då får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Bölder orsakas av bakterier. Om huden vid rumpan har en liten spricka kan bakterier komma in där. De kan också fastna i en körtel i ändtarmen. Då samlas var i bölden och huden blir svullen och öm.
Om du har en böld i rumpan behöver en doktor kolla på den. Doktorn känner försiktigt på bölden och ibland gör man en undersökning med ultraljud för att se hur stor den är.
En böld är som en bula fylld med kladdigt, gult var. Om man får en böld precis vid rumpan kallas den analabcess. Den kan göra ont och kännas obehaglig. Ibland kan man också få feber när bölden är inflammerad.
Alla bakterier är inte farliga. En del bakterier är till och med nyttiga för kroppen, vissa bakterier i magen till exempel. Vi lever tillsammans med miljoner bakterier utan att de skadar oss. Farliga bakterier vill kroppen däremot inte veta av. Om det kommer in farliga bakterier i kroppen skickar den ut sina försvarssoldater – de vita blodkropparna – för att kämpa mot bakterierna. Det är den kampen som gör att vi känner oss sjuka. Bakterierna påverkar och förstör olika organ i kroppen, till exempel levern, njurarna och hjärtat. Kroppens försvarskrigare vinner nästan alltid, men tyvärr händer det ibland att bakterierna vinner och då kan man bli mycket sjuk.
Var är en kladdig och tjock vätska som bildas när immunförsvaret krigar mot till exempel bakterier. När bakterier och försvarskrigare dör bildas var. I varet
finns det faktiskt fler försvarskrigare
än baciller.
När väldigt många baciller växer på ett och samma ställe någonstans i kroppen får man en infektion. Om man till exempel har massor av baciller i örat, kallar man det öroninfektion. En
infektion kan man ha precis var som helst i kroppen.
Inflammation är det sammanfattande namnet på allt som händer när kroppens immunförsvar reagerar på något. På stället där man har en inflammation får man en rodnad och en svullnad, det
gör ont och man är lite varmare än normalt.
Visst kan det hända att man blir bajsnödig när man sover, men det är mycket ovanligt. För att man ska bli bajsnödig måste bajset åka till slutet av
tarmarna och det gör det bara när tarmarna rör sig. Oftast rör sig tarmarna när vi äter mat. Då måste den mat som redan finns i tarmarna flytta sig för att
den nya maten ska få plats. En av orsakerna till att vi sällan blir bajsnödiga på natten är att vi inte äter lika mycket på kvällen som på dagen – och vi äter
ju ingenting när vi sover. Därför behöver heller inte tarmarna flytta på den mat som redan finns där och tarmarna kommer därför inte i rörelse som på dagen så att vi blir bajsnödiga.
Maten som du äter åker genom magen och tarmarna och kommer till slut ut som bajs. Färgen på bajset bestäms av något som heter gallvätska och som
finns i en blåsa i magen – gallblåsan.
Gallvätskan hjälper tarmarna att smälta maten. På resan genom tarmarna ändrar gallvätskan färg till brun. Ju längre tid det tar för maten att åka genom tarmarna desto brunare blir bajset. När man till exempel har diarré och maten
åker snabbt genom kroppen, hinner inte gallvätskan bli så brun och bajset som då kommer ut är ljusbrunt. Om det skulle bli stopp i gallblåsan så att det inte kommer någon gallvätska alls till tarmarna blir bajset helt vitt och det är inte bra. Det är alltså helt naturligt och friskt med brunt bajs. En människa bajsar ungefär 50 kilo bajs på ett år. Under ett helt liv blir det mer än 4 ton (4 000 kilo)!
I magen precis som på huden har vi små känselkroppar som börjar skicka signaler till hjärnan om de tror att det händer något farligt i magen. Signalerna måste upp till hjärnan för att vi ska
kunna känna att det gör ont. Det finns
flera hundra sjukdomar som gör att man kan få ont i magen.
