Emotionellt betyder känslor.
Instabilt betyder att det ändrar sig ofta. Personlighetssyndrom betyder att det är ett sätt att vara, tänka och känna som är en del av ens personlighet. EIPS brukar starta medan man växer upp. Fast det är först när man börjar bli vuxen som man brukar kunna säga att det är EIPS. För då har personligheten utvecklats mer.
EIPS kan märkas på flera olika sätt.
Man kan växla mellan starka känslor. Från att ha varit jätteledsen på förmiddagen kan man känna sig irriterad eller jättelycklig på eftermiddagen. En del kan ha få många raseriutbrott och ofta hamna i bråk. Man kan också gå runt och känna sig helt tom inuti.
Det är vanligt att vara rädd för separationer.
Separation betyder att vara ifrån varandra. Man oroar sig väldigt mycket över att bli övergiven av andra personer. Man kan också växla snabbt i vad man tycker om andra personer. Ena stunden tycker man att någon är helt fantastisk. Andra stunden tycker man att den personen är helt hemsk.
En del är impulsiva.
Impulsiv betyder att man gör saker plötsligt utan att hinna tänka efter innan. Då kan man råka göra farliga saker som till exempel ta risker i trafiken, ha oskyddat sex eller ta droger. Man kan hetsäta eller slösa bort massa pengar.
När man har EIPS kan det vara svårt att veta vem man är.
Man kan känna sig osäker på sin identitet. Då ändrar man sig hela tiden och blir osäker på vad man tycker om och hur man vill vara. En del går runt och känner sig förföljda. Det händer också att personer med EIPS säger att de vill ta livet av sig. EIPS kan märkas olika mycket i olika perioder. Ibland mår man bra och problemen märks inte alls. Ibland har man det jobbigare. Då märks EIPS i flera olika situationer som till exempel hemma, i skolan och när man är med kompisar.
Om du tror att du har EIPS ska du söka hjälp.
Du kan prata med skolsköterskan, ungdomsmottagningen, vårdcentralen eller en BUP-mottagning så berättar de vem du ska ta kontakt med i vården.
I vården får du svara på frågor.
Du och dina föräldrar, eller andra vuxna som känner dig väl, får berätta om hur du mår. Ni kommer att få frågor om känslor, identitet och relationer till andra. Du kan också få kryssa i svar på papper med olika frågor. När ni har svarat på alla frågor går det att säga om du har EIPS eller om det verkar vara något annat som du behöver hjälp med. Det är också vanligt att man har flera saker som krånglar i livet när man har EIPS. Så kanske behöver du hjälp med flera olika saker. Det kan till exempel vara adhd, ångesttillstånd eller ätstörningar. Fast så är det inte för alla.
Om du har EIPS finns behandling.
Den går ut på att du ska kunna ta hand om dina känslor och få bra relationer till andra. Om den grundläggande behandlingen inte räcker finns speciella behandlingar som kallas dialektisk beteendeterapi (DBT) eller mentaliseringsbaserad terapi (MBT). Även dina föräldrar får vara med i behandlingarna så att ni kan jobba ihop som ett team för att du ska må bättre.
