När man hetsäter äter man fortare än normalt.
Man är egentligen inte hungrig men äter så mycket att man blir obehagligt mätt. Hetsätning brukar man göra när man är ensam. Många skäms över att de inte har kontroll över sitt ätande.
Hetsätning sker om och om igen.
När man hetsäter brukar man stoppa i sig saker man egentligen har förbjudit sig själv att äta. Det kan till exempel vara fet och söt mat. Det är vanligast att hetsäta när man känner sig nedstämd, ledsen, stressad eller orolig. Hetsätningen kan kännas som en tröst precis när man äter men efteråt får man skuldkänslor och ångest. Ångest betyder att man är mycket rädd och inte har kontroll.
Det är dåligt för kroppen att hetsäta.
När man äter väldigt snabbt och mycket blir man proppmätt och det kan gå många timmar innan man vill äta igen. Mattiderna blir konstiga och kroppen kommer ur sin rytm. Då kan man bli trött, ledsen och må dåligt.
Det är vanligt att försöka låtsas att allt är bra.
Många vet inte att hetsätning är en ätstörning och söker därför inte hjälp. Men det finns hjälp att få. Du kan prata med skolsköterskan, ungdomsmottagningen, vårdcentralen eller en BUP-mottagning så berättar de vem du ska ta kontakt med i vården.
I vården får du berätta hur du har det.
Du får säga vad som är bra i ditt liv och vad du behöver förändra. Du kommer att få svara på frågor om mat, träning och hur du ser på din kropp. Dina föräldrar kommer också att få berätta om hur du mår. Du kommer också att få mäta din längd, vikt, puls och blodtryck.
Det finns olika sorters hjälp vid hetsätning.
Alla som hetsäter behöver hjälp att hitta rutiner för att äta lagom mycket och på regelbundna tider. Du kan också behöva samtalsstöd och hjälp att göra förändringar i ditt liv för att du ska kunna må bättre.
