Alla växlar mellan olika känslor.
Ibland är man ledsen och trött. Ibland är man glad och pigg. Men när man har bipolär sjukdom blir känslorna extra starka och håller i sig längre perioder. Då växlar man mellan perioder av depression och mani. Både depression och mani påverkar tankar, känslor och kroppen.
I en period av depression känner man sig värdelös.
Det mesta känns meningslöst och man tappar lusten att göra saker. Det är vanligt att känna sig matt och svag. Man kan också bli irriterad och rastlös. En del får ont i huvudet och magen. Man kan sova och äta för mycket eller för lite och inte orka göra saker tillsammans med andra.
I en period av mani känner man sig fantastisk och full av energi.
Man tycker att man är snygg och smart. Tankarna kan vara snabba, man får massor av idéer och drar igång olika projekt. En del behöver mindre sömn än vanligt. Man kan bli rastlös och ha svårt att göra klart allt det man har dragit igång. En del blir irriterad, okoncentrerad och hamnar i bråk hela tiden. I en manisk period kan man få lust att göra massa häftiga saker. Man vill slösa pengar, flirta, ha sex eller dricka alkohol fast man inte brukar göra det i vanliga fall. Efteråt en manisk period kan man vara helt slutkörd och ångra det man har gjort.
Det kan gå olika lång tid mellan perioderna.
En del växlar ofta. Andra kan må bra länge mellan de maniska och depressiva perioderna.
Det finns hjälp att få.
Om du har det så här kan du prata med skolsköterskan, ungdomsmottagningen, vårdcentralen eller en BUP-mottagning så hjälper de dig till rätt person i vården.
I vården får du berätta hur du har det.
Du får träffa en psykolog. Det är en expert på tankar och känslor. Du får också träffa en läkare som undersöker dig för att se hur din kropp mår. Ibland kan man nämligen ha sjukdomar som påverkar hur man mår psykisk. Alltså hur man mår i tankar och känslor. Hos läkaren och psykologen kommer du att få svara på många frågor. De kan till exempel få berätta om hur du mår just nu och hur du har mått tidigare; hur du sover; hur relationen är med dina kompisar och din familj; hur du trivs i skolan och hur det går där. Du kan också få kryssa i svar på papper med olika frågor. Även dina föräldrar kan få berätta om hur du mår. När allt detta är klart går det att säga om du har bipolär sjukdom eller om det verkar vara något annat som du behöver hjälp med.
Det finns behandling som hjälper.
Om du har bipolär sjukdom får du medicin som gör att känslorna inte svänger lika kraftigt. Du får också samtal. I samtalen får du och din familj lära er mer om bipolär sjukdom och vad man kan göra för att må bättre. Du kan också få hjälp i skolan under de perioder som du mår dåligt. Om du har en riktigt besvärlig period kan du bli inlagd ett tag. Det betyder att du får sova kvar på sjukhuset eller mottagningen och får hjälp där tills du mår bättre igen.
