Man kan födas utan vanligt rumphål. Istället kan det finnas en annan liten öppning där bajset kan rinna ut. Öppningen kan sitta på olika ställen i rumpan. Det heter analatresi.
I Sverige blir alla nyfödda bebisar undersökta av en doktor.
Vid en sådan undersökning ser doktorn om bebisen saknar rumphål och om det finns en öppning på fel ställe i rumpan. I så fall behöver bebisen bli opererad.
Ibland måste man vänta med operationen tills barnet har blivit lite större.
Då får barnet en liten öppning på magen där bajset kan rinna ut i en påse. Det kallas för stomi. När barnet har vuxit tillräckligt mycket opererar man rumphålet så att bajset kan komma ut på rätt ställe. Man tar bort stomin och syr ihop öppningen på magen. Under operationerna får barnet sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting.
Om bebisen har en tarm som är trång eller uppdelad märks det direkt när den är nyfödd. Maten kan inte rinna igenom tarmen, och magen blir svullen. Bebisen har svårt att prutta och bajsa.
Tarmen ska vara som en lång slang. Hos en del har tarmen utvecklats fel så att den är uppdelad i två eller flera delar som inte sitter ihop. Man kan också födas med en tarm som är för trång på olika ställen. Då blir det också svårt för maten och bajset att åka genom tarmen.
Om en nyfödd bebis verkar ha en uppdelad eller trång tarm undersöks den noggrant. Bebisen får göra flera röntgenundersökningar. De visar hur det ser ut i magen.
Om bebisen har en uppdelad eller trång tarm behöver den opereras. Operationen görs oftast under de första dagarna i livet. Då syr kirurgen ihop tarmens ändar eller tar bort den trånga delen av tarmen.
Analatresi betyder att man föds utan ett vanligt rumphål. Ibland finns det en annan liten öppning där bajset kan rinna ut, men öppningen sitter på fel ställe.
Runt magsäcken och tarmarna har vi muskler. När vi blir hungriga börjar musklerna jobba och magsäcken och tarmarna börjar röra sig. Luft och gaser som finns där börjar åka omkring och då låter det som om magen kurrar.
Vi är inte ens ensamma i vår kropp. Tusentals miljoner bakterier lever i vår mage och i våra tarmar. Bakterier är som små, små djur som precis som alla andra levande djur bildar gaser när de
smälter sin mat. Bakteriernas gas hamnar då i våra tarmar och blandas med den luft som vi sväljer ner när vi äter. Det är den här luften som vi sedan fiser ut. Det är alltså bakteriernas gaser
som luktar så illa och inte den gas som blir till i oss när vi smälter vår mat. Den gasen heter koldioxid och kommer ut när vi andas. Ibland kan man till och med känna på lukten på fisen att man fått i sig lite ovanliga och konstiga
bakterier. Kanske är man också konstig i magen. När man fiser är det som att släppa ut luft ur en ballong eller en pruttkudde. Det är därför det låter.
När man hickar drar en stor muskel i magen – diafragman – ihop sig. Alla muskler i kroppen styrs av nerver.
Nerven som styr diafragman ligger alldeles bredvid matstrupen. Man kan till exempel få hicka när man har ätit eller druckit och det beror på att den här nerven har retats av maten eller drycken som åker ner i matstrupen och magen. Sedan retar nerven i sin tur diafragman så att den drar ihop sig och hoppar till i
magen. Det är då man får hicka. Om inte hickan
går över ska man gå till doktorn.
Ung och sällsynt - en bok om att vara ung och leva med sällsnyt diagnos
Till dig som lever med ett sällsynt hälsotillstånd
Du som kämpar med vardagen.
Du som inte blivit trodd på eller känner att någon lyssnar.
Kanske känns det som att ingen förstår.
Du är inte ensam, även om det känns så.
I den här boken har vi samlat texter, bilder, citat och fakta från ungdomar och unga vuxna som lever med sällsynta hälsotillstånd.
