Pricktest
När man utreder om du har en allergi kan du få göra ett pricktest. Det visar om du har allergiantikroppar (IgE) mot något. Att ha IgE mot ett ämne betyder inte alltid att du är allergisk, många har IgE mot ämnen som de tål men om man hittar antikroppar mot något kan det kan ändå vara en viktig del i utredningen.
Pricktest görs i ett undersökningsrum med en sjuksköterska. Du väljer själv om du vill att en förälder/anhörig ska vara med. Du får lägga din underarm på ett bord och så ritar sjuksköterskan några prickar på den. Sedan lägger hen droppar av olika allergiframkallande ämnen vid prickarna på huden, och rispar ytligt med en liten nål på huden så att ämnet i dropparna kommer in i huden. Det kan svida lite men gör inte ont och tar bara några minuter. Sedan får du vänta lite, och efter ungefär en kvart ser man efter om det blivit någon reaktion. Om du får en reaktion på något ämne så blir det svullet, rött och börjar klia på det ställe som du fick droppen på.
Provokation
För att se om du är allergisk mot något du äter eller dricker kan du få göra en matprovokation. Då får du testa att äta eller dricka små mängder av något (t.ex. mjölk, ägg, nötter, jordnötter, soja) och se om du får några symtom.
Oftast går det till så att du får vara en halv eller en hel dag på sjukhuset. Du väljer själv om en förälder/anhörig ska följa med. Först får du träffa en sköterska som visar var du ska vara under dagen. Det kan vara så att du får plastslang insatt i ett blodkärl. Anledningen till att det är bra är att om du skulle få en reaktion och må dåligt, kan du snabbt få medicin direkt i blodet – så det är en ren säkerhetsåtgärd. Sedan får du äta/dricka något ungefär en gång i halvtimmen. Man börjar med en väldigt liten dos och sedan blir det lite mer för varje gång. Efter sista dosen får du stanna kvar några timmar.
Om du får några symtom ska du säga till och om du mår dåligt avbryts provokationen. Då behöver du inte äta/dricka något mer, och du får medicin om du behöver det. Beroende på vad det är du testar kan det ta olika lång tid. Det ska stå i brevet du fått hem hur lång tid det tar och om du ska ha med dig lunch. Väntan mellan doserna kan bli lite seg så ta med dig något att göra. De flesta sjukhus har wifi men det är inte alltid det fungerar så bra. Glöm inte laddare till mobilen!
Om du inte får någon reaktion på sjukhuset brukar provokationen fortsätta hemma dagarna efter. Då får du/din vårdnadshavare veta hur mycket av ämnet som du ska äta varje dag.
Det kan kännas läskigt att äta något som du tidigare har blivit sjuk av. Prata med personalen om du känner så. De kommer ha full koll på dig och om du skulle få en allergisk reaktion vet de exakt vad som behöver göras. Det kan också vara skönt att skriva ner eller rita sin oro.
Om du inte reagerar under provokationen och inte heller efteråt kommer du antagligen kunna fortsätta äta det du testats för. Om du blir dålig under provokationen så kommer din läkare att berätta om du ska undvika det ämne du reagerade på. Det är bra att göra en ordentlig undersökning på det här viset. Det kan vara skönt att veta vilka symtom du får, hur de känns och ungefär hur känslig du är. Många blir också mindre oroliga över att få i sig det de är allergiska mot efter att ha gjort en provokation.
Allergivaccination/Allergen immunterapi
Om du har haft en kraftig allergisk reaktion eller har en svår allergi som inte blir bra trots allergimediciner kan den ibland behandlas med allergivaccination. Det kallas även allergen immunterapi (AIT).
Allergivaccination finns för många allergener men inte för alla. De vanligaste är gräs, lövträd och pälsdjur. Vid allergivaccination utsätts kroppen för det ämne som man är allergisk mot i väldigt små mängder. Mängderna ökas undan för undan, och efter ett tag slutar kroppen att reagera. De flesta får mycket mindre allergibesvär både under behandlingen och många år efteråt. Det finns de som inte har någon effekt alls av behandlingen och ett fåtal som mår sämre. Prata med din läkare om fördelarna och nackdelarna för att bestämma om det är rätt för dig. Allergivaccination kan ske antingen med sprutor eller tabletter.
Allergivaccination med sprutor
Allergivaccination med sprutor går helt enkelt till så att du regelbundet får komma till allergimottagningen och får en spruta i överarmen. Nålen är väldigt tunn och kort. Nålen går inte djupt men det kan svida när man sprutar in allergenextraktet. Du får sitta kvar i väntrummet en halvtimme efteråt för att se så du inte får symtom. Några kan få allergisymtom efteråt och behöva ta en extra allergitablett.
I början får du en spruta i veckan under sju till femton veckor (beroende på vad du vaccineras mot och hur du mår). Därefter får du en spruta ungefär varannan månad under tre till fem år. Ofta har mottagningen en särskild tid varje vecka som de vaccinerar. Du kan behöva prata både med dina lärare och mottagningen för att se till så du inte missar något viktigt i skolan.
Allergivaccination med tabletter
För vissa allergener finns allergivaccination med tabletter som läggs under tungan. Första gången får du tabletten på allergimottagningen för att se att det fungerar bra. Sedan får du fortsätta ta tabletterna hemma under tre år. Du tar en om dagen och den ska smälta under tungan. För några kliar det i munnen efter att de tagit tabletterna men det brukar minska efter några veckor.
