När vi andas drar vi ner luft i lungorna. Luften färdas i något som kallas luftrör, som har muskler runt om och slemhinnor inuti. När man får astma händer två saker: musklerna runt luftrören drar ihop sig och slemhinnorna blir inflammerad och sväller. Resultatet blir att luften får svårare att komma fram.
Vem som helst kan få astma, och det kan komma i alla åldrar. Ingen vet varför just vissa människor får astma. Ofta är det en kombination av de gener man har (det man ärvt) och den miljö man lever i. De flesta får astma som barn men det kan komma i alla åldrar. Många som har astma som barn blir bättre när de blir äldre.
Man skiljer på allergisk astma och icke-allergisk astma. Hos barn och unga är allergisk astma vanligast. Den som har allergisk astma kan reagera på till exempel pälsdjur eller pollen i luften, men också på vissa saker i maten.
Även andra saker kan göra att luftrören sväller upp och du få astma. Sådant kan vara rök, parfym, luftföroreningar, damm, kyla eller fukt. Det kan också vara kopplat till hur du mår, om du har en infektion i kroppen eller har ansträngt dig hårt. Om du är stressad, arg eller ledsen kan det påverka din astma.
Vid ett astmaanfall dras musklerna i luftrören samman, slemhinnorna svullnar upp och det bildas segt slem. Astmaanfallen kan vara olika. Du kan få andnöd, det kan kännas tungt att andas och du kan få hosta och pip- eller väsljud från luftvägarna. Du kan också börja andas snabbare, eller få svårt att prata och kanske känna dig orolig. Ibland är det svårt att fokusera på något annat än andningen när man har ett astmaanfall.
