Ibland kan huden runt rumphålet spricka så att det blir ett sår. När man har en spricka där brukar det göra ont att bajsa. Ibland kommer det blod från såret som hamnar i toaletten. En spricka i rumpan heter analfissur.
Ofta beror sprickan på att man är förstoppad. Förstoppad betyder att bajset är hårt och svårt att få ut. När bajset är hårt kan huden runt rumphålet bli utspänt och spricka.
Sprickan brukar läka av sig själv efter några veckor. Båda barn och vuxna kan få sprickor i rumpan.
Det bästa sättet att få sprickan att läka fort är att hålla bajset mjukt. Bajset blir mjukare om man dricker mycket vatten. Det är också bra att äta varierat. Det betyder att man äter olika sorters mat och inte bara samma saker hela tiden. Frukt och grönsaker är särskilt bra för att hålla bajset mjukt. Det finns även mediciner som gör bajset mjukare.
Medan man väntar på att sprickan ska läka kan man smörja den med någon salva. Då brukar det göra mindre ont.
Maten som du äter åker genom magen och tarmarna och kommer till slut ut som bajs. Färgen på bajset bestäms av något som heter gallvätska och som
finns i en blåsa i magen – gallblåsan.
Gallvätskan hjälper tarmarna att smälta maten. På resan genom tarmarna ändrar gallvätskan färg till brun. Ju längre tid det tar för maten att åka genom tarmarna desto brunare blir bajset. När man till exempel har diarré och maten
åker snabbt genom kroppen, hinner inte gallvätskan bli så brun och bajset som då kommer ut är ljusbrunt. Om det skulle bli stopp i gallblåsan så att det inte kommer någon gallvätska alls till tarmarna blir bajset helt vitt och det är inte bra. Det är alltså helt naturligt och friskt med brunt bajs. En människa bajsar ungefär 50 kilo bajs på ett år. Under ett helt liv blir det mer än 4 ton (4 000 kilo)!
Visst kan det hända att man blir bajsnödig när man sover, men det är mycket ovanligt. För att man ska bli bajsnödig måste bajset åka till slutet av
tarmarna och det gör det bara när tarmarna rör sig. Oftast rör sig tarmarna när vi äter mat. Då måste den mat som redan finns i tarmarna flytta sig för att
den nya maten ska få plats. En av orsakerna till att vi sällan blir bajsnödiga på natten är att vi inte äter lika mycket på kvällen som på dagen – och vi äter
ju ingenting när vi sover. Därför behöver heller inte tarmarna flytta på den mat som redan finns där och tarmarna kommer därför inte i rörelse som på dagen så att vi blir bajsnödiga.
Bajshålet blir mycket större när du bajsar. Det tänjs liksom ut. Runt bajshålet har vi en muskel som ser ut som en ring. Om den muskeln slappnar av blir hålet större och om den spänns blir hålet mindre. Man kan själv bestämma hur spänd muskeln ska vara.
Det är därför man kan hålla sig så att man inte bajsar på sig. Med ringmuskeln kan man också styra så att man bara släpper ut luft. Annars skulle man ju bajsa på sig varje gång man pruttar.