En del bebisar föds med ett hål i muskeln mellan bröstkorgen och magen. Det heter diafragmabråck. Hålet gör att magens olika delar (tarmarna, magsäcken, levern och mjälten) åker upp i bröstkorgen. När det blir så trycks lungorna ihop och utvecklas inte som de ska.
När en mamma väntar barn får hon göra olika kontroller för att se att bebisen mår bra och växer som det ska. En av kontrollerna heter ultraljud. När man gör ett ultraljud på mamman kan man se om bebisen har diafragmabråck.
En bebis som föds med ett diafragmabråck har ofta svårt att andas. Därför får bebisen ofta hjälp att andas av en maskin som heter respirator. Efter några dagar blir bebisen opererad. Då lagar doktorn hålet i muskeln och lägger alla delar på rätt ställe i magen. Då blir det mer plats för lungorna så att de kan växa.
När du ska sövas kan du antingen få andas in en sovgas eller få sövande medel genom plastslangen som sitter i ett blodkärl. Gasen kan lukta lite kemiskt, som bensin eller nagellack. Narkosläkaren bestämmer vilket sätt som passar bäst just för dig. Du somnar blixtsnabbt på båda sätten. När du sedan har somnat fortsätter du att sova genom att olika läkemedel och vätska ges till dig hela tiden, ända tills operationen är slut.
Kanske inte sövd – men du kan få annan hjälp. Bedövningssalva är ett bra knep för att slippa smärta från små stick och nyp, och det finns sådan salva som fungerar hos tandläkaren också. Och du kan alltid få hjälp genom att prata med någon om hur det känner. Lustigt nog hjälper det oftast att bara prata om sin rädsla och vad man tycker är obehagligt. Och kom ihåg att du alltid har rätt att få veta vad som ska hända och göras med dig.
Jo, som med allt – precis allt – annat i livet så finns det en liten risk också med att sövas. Men, med tanke på att hundratusentals människor blir sövda varje år och att dagens utrustning, mediciner, rutiner och kunskap håller en extremt hög nivå är också säkerheten i samband med narkos mycket hög. Risken med att sövas är faktiskt mycket mindre än den du utsätter dig för vid bilresan till sjukhuset! Eventuella risker måste också vägas mot vad som händer om operationen inte görs. Då skulle många människor garanterat dö, eller leva med smärta eller en funktionsnedsättning helt i onödan. Risken med att sövas måste därför alltid hållas emot att det kan vara farligare att inte opereras.
Ja, det kan du! Om du exempelvis koncentrerar dig på något annat, blundar, tänker på något kul eller något du gillar att göra kan du hålla din hjärna upptagen. Spela spel, chatta eller kolla film – allt är bra för att det ska göra mindre ont. Försök också att ändra läge i sängen och prova att lägga en kudde under en arm ett ben eller bakom ryggen. Har du opererats i halsen kan det vara skönt att dricka eller äta något kallt eller suga på en isbit. Efter en operation är det också viktigt att du rör på dig så snart som möjligt. När du rör på sig bildar nämligen kroppen egna mediciner mot smärta som gör att du kommer ha mindre ont. När du har ont är det också viktigt att du tänker på att du inte kommer att ha ont för alltid. Nej, det kommer att göra mindre och mindre ont ju längre tid som går efter operationen och till slut kommer smärtan att gå över helt.
Vi har full kontroll på att du mår bra och sover gott under hela operationen. Och vet du vad, en sovsjuksköterska som inte lämnar dig en endaste sekund kommer att sitta bredvid dig och kolla att du mår bra och sover ända tills operationen är färdig. Vi känner och tittar på dig och kontrollera också att du sover riktigt gott genom att mäta en massa olika saker. Innan du somnar kommer vi därför att sätta fast olika mätare med sladdar på dig. Sladdarna kopplas sedan till en datorskärm med en massa knappar, lampor, siffror och visare som blippar och låter hela tiden. Alla siffror visar precis hur du mår och att du sover riktigt gott under tiden du opereras.
Vissa stygn kommer att går bort av sig själv medan andra måste tas bort hos av en sjuksköterska på sjukhuset eller vårdcentralen. Innan du lämnar sjukhuset efter operationen kommer personalen att berätta vilka stygn just du har, hur länge de ska sitta och hur de ska tas bort.
Du kommer att sova ända tills operationen är helt färdig. Du kommer säkert att vara ganska trött också efter operationen och då är det bästa att sova en stund till. Hur länge just du kommer att sova kan vara svårt att säga eftersom det varierar mellan olika människor. Det bästa är helt enkelt att du sover och vilar så länge du är trött.
Ja, det kan hända, men du behöver faktiskt inte bekymra dig över det. Det visar bara att din kropp fungerar precis som den ska. Det finns inget du kan göra för att förebygga det – händer det så händer det. De som opererar dig har sett det förut – och kommer att se det igen. Men, ofta märker de inte ens vad som sker under täcket du har över dig!
Ja, lite ont kommer du troligen att ha ont efter operationen. Du kan ha olika ont under olika tider på dygnet och ibland kan det göra mera ont när du rör dig. Ibland kan du ha ont även när du sover, vilar eller leker. Du behöver inte vara rädd för att det ska göra ont. Alla vi på sjukhuset kommer att hjälpa dig att minska det onda på olika sätt. När du har ont är det också viktigt att du tänker på att du inte kommer att ha ont för alltid. Nej, det kommer att göra mindre och mindre ont ju längre tid som går efter operationen och till slut kommer smärtan att gå över helt.
När du ska somna med sovluft får du andas i en sovtratt. Du kan hjälpa till att hålla sovtratten framför munnen och näsan och andas stora andetag ungefär som när du blåser i en ballong. Sovluften kan dofta lite starkt, nästan som nagellack eller bensin. Det är inte farligt alls. Tycker du det luktar illa kan du istället försöka blåsa så mycket du kan för att blåsa bort doften.
Det finns ytterligare 58 frågor och svar om Sövas och opereras
Lär dig ännu mer
Narkoswebben
Narkoswebben är en webbplats där barn, ungdomar och närstående kan lära sig mer om hur det är att vara på sjukhus och vad som händer före, under och efter narkos och operation.
CDH Sverige arbetar för att alla som har fötts med diafragmabråck (ett hål i muskeln mellan bröstkorgen och magen) ska kunna leva ett bra liv. Föreningen sprider kunskap om sjukdomen och skapar kontakt både mellan dem som fötts med diafragmabråck och mellan olika platser i vården.
